Einar sov i livbåt 13?

De svenskspråkiga tidningarna i Amerika skriver kontinuerligt om katastrofen under April och Maj 1912. I denna och kommande två delar ska vi tack vare Kungliga Bibliotekets försorg med digitalisering av dessa tidningar finna nya små pusselbitar i den oändliga forskningen om Titanicmannen, John Charles Asplund.

I tidningen Nordstjernan berättas den 12 April 1912 om de fem svenskarna som överlevde.

Å FRÄLSNINGSARMÉNS KADETTSKOLA.

 

Återstod nu endast att besöka Frälsningsarméns kadettskola, som tagit an fem svenskar. Det var raska gossar vi här träffade i Gunnar Tenglin från Stockholm, på väg till Burlngton, Ia., Einar Karlsson från Oskarshamn, destinerad till Brooklyn, John Asplund från Oskarshamn, också han destinerad till Brooklyn, Karl Jansson från Örebro, på väg till Swedeburg, Nebraska, och tidningsmannen Aug. E. Wennerström, som på annat ställe i dagens nummer på ett förträffligt sätt skildrat sina erfarenheter från den hemska olyckan.

 

KARL JANSSON
framhöll, att hvad som på honom gjort det värsta intrycket var då han simmande omkring i vattnet såg två svenska flickor kasta sig i vattnet från en räddningsbåt. De hade fått syn på några bekanta på den hastigt sjunkande ångaren och blefvo tydligen så upprörda öfver det öde, som väntade dessa, att de förlorade all besinning.

 

EINAR KARLSSON
var tydligen den, som tog saken lugnast och gemytligast, ty så fort han lyckats krafla sig upp i en räddningsbåt lade han sig att sofva och sof hela tiden tills han blef tagen ombord på Carpathia.

 

Alla dessa unga män bekräftade samstämmigt hvad de förut besökta svenskarna sagt, nemligen att svenskarna ombord på ”Titanic” skött sig förträffligt. Mot dem hade icke befälet behöft göra bruk af revolvern, hvilket deremot varit behöfligt mot sydlänningarna.

 

Alla fem voro de friska och krya kroppsligen och andligen, och alla uttryckte de sin stora tacksamhet mot de vänliga tillmötesgående frälsningssoldaterna, hvilka på allt sätt omhulda dem. De ha fått ett stort ljust och präktigt rum till sitt förfogande och för deras trefnad sörjes för öfrigt på bästa sätt.

Artikeln publicerades den 23 April, vilket är dagen efter de fem männen skiljts åt kvällen den 22 April i New York. Gissningsvis har journalisten besökt dem hos Frälsningsarmén och där funnit dem i ett ”stort ljust präktigt rum”, vilket är en nyhet i sig att de levde tillsammans i 10 dagar i ett rum.

Enligt artikeln ska Einar lagt sig att sova så snart han kommit i livbåten, vilket spontant förefaller otroligt. I Einars berättelse i del 38 säger han att han såg Titanic försvinna i djupet samt hörde blixtar och explosioner och därefter hörde han människors röster från andra livbåtar. Sen finns ett glapp i Einar berättelse fram till att Carpathia kom inom synhåll, vilket skulle kunna förklaras med det faktum som uppges i artikeln av att han faktiskt sov. Samtidigt är det omvittnat att Einar, likt många andra, aldrig ville tala om katastrofen. Ett sätt att undvika att kunna berätta något är ju att hävda att han faktiskt sov. Hur det verkligen förhåller sig får vi aldrig veta.

delrr1_1delrr1_2