Pling säger det i inkorgen när mailet från National Archives and Records Administration anländer med rubriken USSB records. Jag är en millimeter från att låta detta mail följa med den övriga spamfloden med okända avsändare och engelskspråkiga ämnesrader. Men något stoppar mig, får mig att reagera. USSB känner jag igen
Det visar sig vara svaret på min fråga om John Charles fanns med på besättningslistan när Cabegon den 3 juli 1920 anlände till New York. Om besättningslistan finns skulle den vara bland dokumenten från United States Shipping Board - USSB.
Jag läser svaret med den förväntan och spänning som omöjligt kan låta sig dämpas.
"The records of the U.S. Shipping Board (Record Group 32) are in the custody of this unit. I have checked the General File, 1920-26 (Entry 385) and have located a file for the crew lists for the S.S. Cabegon for that time period (box 9). Unfortunately, the crew list for the voyage that arrived July 3, 1920 in New York was not in the file. I checked the crew list for June 21, 1920, and I did not find the name John Charles Asplund.
If you have any other questions, please let me know."
Olyckligtvis fanns inte besättningslistan i mappen för Cabegon den 3 juli 1920. Därmed går det inte att avgöra John Charles roll på Cabegon vid det tillfället. Så är det.
Men, det goda är att tjänstemannen på NARA erbjuder sig att ta emot flera andra frågor. Gladd över den amerikanska hjälpsamheten svarar jag omgående med frågan om det kan vara så att USSB har dokument som kan bekräfta huruvida John Charles var på besättningslistan den där söndagen den 28 oktober 1917 när fartyget USAT Finland blev torpederat utanför den franska kusten.
Frågan är ställd och ännu en gång inväntar jag svar.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
U.S. Shipping Board.
Det visar sig att John Charles stiger i land i New York den 3 juli 1920 från fartyget Cabegon. Hans namn återfinns i passagerarlistan, vilket skulle indikera att han var passagerare av någon anledning. Cabegon hade farit från Spanien och Italien via Gibraltar mot New York. Det är en medarbetare på internet som givit mig informationen om John Charles resa med Cabegon. Tänk om John Charles hade anat vad vi skulle komma veta om honom hundra år senare.
New York Passenger Lists, 1820-1957
about F Asplund
Name: F Asplund
Arrival Date: 3 Jul 1920
Birth Year: abt 1889
Age: 31
Gender: Male
Ethnicity/Race/Nationality: Scandinavian
Port of Departure: Spain Italy Via Gibraltar
Port of Arrival: New York, New York
Ship Name: Cabegon
Efter vad vi tidigare vet ankom John Charles med fartyget Buffalo Bridge till New York den 10 februari 1920. Buffalo Bridge byggdes för U.S. Shipping Board år 1919. Det trafikerade sträckan Spanien-Portugal-New York 1920-21. Att John Charles nu fem månader senare, den 3 juli, skulle klassas som passagerare vid ankomsten med Cabegon förefaller märkligt. Vi vet också sedan tidigare att han ankommer med fartyget Sabotawan den 29 mars 1921 till New York. Sabotawan var byggt 1919 med avsikt att användas av flottan för transport av manskap, men kom aldrig till användning. Dess första ägare var U.S Shipping Board.
Fartyget Cabegon byggdes av Merchant Shipbuilding Corp, Bristol, Pennsylvania, år 1919, åt U.S. Shipping Board. Det trafikerade sträckan London-Gibraltar-Southampton-New York under 1919-1920. Först 1931 blev Cabegon skrotat i Baltimore.
;)
Ritning av Cabegon
U.S. Shipping Board skapades som en nödlösning den 7 september 1916 och startade sin verksamhet den 30 januari 1917. Dess syfte var att reglera kommersiell sjöfart och dess handelsprinciper, sjöfartsförsäkringar etc. I och med Amerikas aktiva deltagande i första världskriget sommaren 1918 förvandlades U.S. Shipping Board till en militär angelägenhet. Inte förrän den 2 mars 1934 avvecklas U.S. Shipping Board.
Det gemensamma för de tre fartygen är att U.S. Shipping Board är ägaren. Här uppkommer intressanta möjligheter att finna ytterligare information i de arkiv som finns efter U.S. Shipping Board. När jag förstår att arkiven finns på sju olika platser i USA och omfattar oändligt antal kubikfötter av dokumentation framstår sökandet efter John Charles som en utmaning. Frågan är nu i alla fall ställd till NARA - National Archives and Records Administration. Jag väntar på svaret.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Vem var han?
I John Charles andra brev efter räddningen från Titanic skriver han till sin mor och berättar om vad som hände på havet den ödesdigra kvällen. I livbåt nummer 13 fanns enligt uppgift 65 personer. Bland dessa 65 fanns fyra av Titanics totalt 174 eldare.
John Charles berättar i brevet att "jag hade ej behövt frysa sådant om inte jag hade lånat bort min rock till en eldare som var i den räddningsbåten som vi var i han hade inte mera på sig än ett långery ställ eller vad det kallas. Jag tyckte att han behöver den bättre än jag." Det var kallt under natten på havet och eldarna var ju vana vid hetta på sin arbetsplats och var därför inte klädda för kyla.
Vilken eldare var det som John Charles gav sin rock, uppkommer undran. Något definitivt besked står ej att finna, men några fakta finns över vad som skedde i livbåt nummer 13.
Frederick Barrett, från Southampton var 28 år och eldare. Han jobbade i pannrum 6 vid tiden för kollissionen med isberget. Han tog sig upp på däck och beordrades att ta kommandot i livbåt nummer 13. Cirka klockan 01.40 på morgonen den 15 april 1912 hissades livbåten ned mot vattnet. Den var nära att hamna i utloppet av vatten från en av fartygets pumpar och när den nådde havsytan drev den iväg och var nära att hamna under nästa livbåt, nummer 15, som också hissades ned. Barrett ska då snabbt ha tagit sig till linorna och lyckats kapa dem så att livbåt nummer 13 gick fri och kunde ros bort från Titanic.
I John Charles andra brev skriver han "När dom hade firat ner oss till vattnet så gjorde vi loss båten från linorna och rodde en 50 meter ifrån honom". Med att använda pronomenet "vi" ger John Charles intryck av att vara delaktig i att snabbt lyckas kapa linorna.
Frederick Barrett
I sjöförhören efteråt säger Barrett:
Fråga: What officer was in charge?
Svar: No officer in it. Because I had no clothes I felt myself giving out and gave it to somebody else. I do not know who it was.
Barrett uttalar här att han inte hade några kläder och blir därmed tydligt en kandidat för John Charles välvilja.
George William Beauchamp, 24 år, från Southampton var också eldare. Han lyckades fly i livbåt nummer 13. Han lär ha skakat av den kalla luften och det berättas att "när en gammal dam ska ha erbjudit honom sin kappa ska han ha vägrat och istället insisterat på att kappan skulle ges en ung irländsk flicka i livbåten". Beauchamp kan ju därefter ha erbjudits John Charles rock och godtagit det erbjudandet eftersom John Charles var en man. Uppenbart är att Beauchamp frös.
Det finns även berättelse om en Ruth Elizabeth Becker, 12 år från Southampton, som ska ha givit en filt till en av eldarna som frös så han skakade.
Därutöver finns två eldare ytterligare från Southampton. James Crimmins, 21 år och William James Major, 32 år. För dem finns inga noteringar om vad som skedde i livbåt nummer 13.
En man vid namn Choong Foo, 32 år från Hong Kong, var till yrket eldare, men reste med Titanic som passagerare.
100 år efteråt kan vi inte klarlägga vilken eldare John Charles gav sin rock till. Antingen var det Barrett, Beauchamp, Crimmins eller Major, som kan ha John Charles att tacka för sin överlevnad.
I livbåt nummer 13 fanns totalt 10 svenskar. Tre av dessa 10 känner vi redan i John Charles Asplund, kompisen Einar Karlsson och Gunnar Isidor Tenglin. Vad sa de till varandra där ute på det spegelblanka havet för 100 år sedan? Från flera livbåtar finns vittnesmål om att det var tyst i livbåtarna. Få sade något och känslan av skam ska ha infunnit sig i takt med att jämmerropen från de som frös ihjäl i vattnet tystnade.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Tidlöst.
John Charles mosters barnbarnbarn visar mig ett vykort föreställande Titanic, som han fått av sin mor, som hon fått i sin tur i släkten. Vykortet är 27 cm långt och 9 cm högt.
Längst till vänster på vykortet står det "PANORAMA 13 Rotary Photos E C" och längst till höger står det "FRANK & Sons South Shields".
I mitten av kortet finns skrivet "White Star Liner Titanic left Southampton with 2.358 souls on board on her maiden voyage April 10th, 1912, struck an iceberg off cape race, Newfoundland, and sank April 15th with a loss of 1.653 passengers and crew.".
På kortets baksida anges det "BOOK POST Rotary Photographic series. Halfpenny without any communication. With communication ordinary letter rate."
Den troligaste, men inte på något vis verifierade bakgrunden till vykortet är att John Charles sänt kortet, från Amerika, till sin mor Augusta en tid efter Titanics undergång. Något motsägande att John Charles skulle ha sänt vykortet från Amerika är det faktum att Frank & Sons var marinfotografer från South Shields i England. Vykortet skulle således i det scenariot ha tryckts i England, exporterats till Amerika, där John Charles skickat det tillbaka över Atlanten till Sverige. En annan möjlighet är att John Charles sänt kortet långt senare när tjänstgjorde på flertal fartyg som anlöpte Europeiska hamnar. Brodern Oskar kan också ha funnit vykortet och tagit med sig tillbaka till Sverige, som ett minne över vad hans bror upplevt. Möjligheterna är många.
Om någon som läser detta har information om mellan vilka år som Frank & Sons, South Shields var aktiva, eller andra pusselbitar rörande detta tidlösa vykort, är naturligtvis tacksamheten stor för en kommentar eller kontakt.
[ kommentarer 2 ] ( 51 visningar ) | permalink | related link
Amerikansk hjälpsamhet.
Rekommendationen från National Archive var ju att kontakta US Coast Guard (USCG) som håller vissa arkiv över sjömän. I mitten av mars postades min förfrågan och knappt en månad senare kommer det tvåsidiga personliga svaret.
;)
;)
Även om USCG inte hittat John Charles är min glädje ändå stor över den hjälpsamhet som uppvisas. Någon har engagerat sig, brytt sig, tagit reda på och skrivit ned konkreta tips om var jag ska fortsätta leta. Och allt utan minsta avgift, utan betalning, från det med svenska ögon sett mest kommersialiserade landet i världen.
När jag så läser brevet och den 13-sidiga bilagan med 13 arkiv att tillfråga, förstår jag vilket hästjobb det måste vara att ha överblick över den amerikanska administrationen över 100 år. National Archive synes finnas på initialt nio orter. Därefter kommer indelningar på längden och tvären i en oändlig struktur.
Nästa förfrågan är sänd till National Arhcive i Washington. Kanske är det i svaret på denna vi får veta vad John Charles gjorde 1917-1918, om han var med på den båt som torpederades, om han åter upplevde skräckdygn på det hav som 1912 var nära att ta hans liv.
Hoppet står till den bevisade Amerikanska hjälpsamheten.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Nära.
I del 52 berättar jag om det svar National Personnel Records Center gav på min förfrågan angående John Charles tjänstgöring i första världskriget. Det svaret kom från den militära delen av NPRC. De hittade honom inte. Nu har svar kommit från den civila delen av NPRC. Med spänning öppnar jag kuvertet och läser första stycket med allt gladare min. De har hittat en John Asplund!
När jag så beskådar det bifogade utdraget ur något register finner jag en John Asplund som 1904 och 1905 skulle ha tjänstgjort på ett fartyg. Att John Charles som 15-åring skulle ha jobbat på amerikanska fartyg må bedömas som orimligt. Nära, men ändå inte.
Att NPRC har sökt igenom register från 1939 fram till dags dato är den sorts vänlighet som en efterforskare gläds åt. Dessutom får jag tips om att vända mig till den militära delen av NPRC, med tillägget om det möjligen var så att John Charles hade tjänstgöringsnummer 000020227. Nu vet ju inte civila NPRC att jag redan tidigare försökt med militära NPRC, utan något napp.
Nu återstår väntan på det utestående svaret från USCG - National Maritime Center, i Martinsburg, West Virginia. Jag hoppas de finner Titanicmannen, John Charles Asplund, i sina arkiv.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Datering som styrker teorin.
I del 65 beskriver jag teorin om att John Charles skulle kunna ha varit besättningsmedlem på USAT/USS Finland 1917-1919. En tjänsteman på National Archive vill hjälpa till att finna Mr Asplund.
Tjänstemannens svar kommer och med spänning klickar jag på mailet för att läsa:
"I have completed my search of our records and located a Certificate of Service Issued to Mr. Asplund for February 7, 1918 in New York.
This certificate was located in Record Group 41, Records of the Bureau of Marine Inspection and Navigation (Records of Certificates Issued to Life-boatman and Able Seaman, 1915-1935.
I examined our muster rolls for the USS FINLAND and was unable to locate any listing of Mr. Asplund on the ship. This tells me he was probably aboard the vessel when it was under the operation of the Army."
Det finns alltså ett tjänstgöringsintyg daterat 7:e februari 1918, som intygar att John Charles tjänstgjort som sjöman (livbåtsman eller olicensierad sjöman).
Av USAT Finlands historia vet vi att hon blir torpederad 28:e oktober 1917, varpå hon lagas i Frankrike. Den 5:e januari 1918 återkommer USAT Finland till New York, för att först en dryg månad senare, den 10:e februari åter bege sig ut till sjön med destination Europa. Under den tid som USAT Finland ligger i New York får John Charles ett tjänstgöringsintyg.
För att kartlägga tiden före 5:e januari 1918 får jag av arkivtjänstemannen två adresser att tillskriva för att framkalla ytterligare fakta om John Charles förehavanden under första världskriget.
Tänk om John Charles verkligen var med om torpederingen av USAT Finland, tänk om han åter en gång fick uppleva hur stäven på ett fartyg krossas. Den första gången av ett isberg, den andra av en torped. Tänk om.
[ kommentarer 2 ] ( 42 visningar ) | permalink | related link
En möjlighet.
Skrönan om Titanicmannen innehåller ett moment som säger "att han skulle ha kämpat på Finlands sida i kriget" . Det finns två tänkbara krig under perioden 1912-1923. Det första är naturligtvis Första världskriget, vilket han ju faktiskt registrerade sig för den 5:e juni 1917. Det andra är Finska inbördeskriget, som bemannades av tyskar, ryssar och 550 svenskar. Det finns en Asplund med bland de 550, men han avled, vilket ju inte John Charles gjorde. Alltså återstår Första världskriget.
Vi vet att han alltså registerade sig den 5:e juni 1917. Nästa notering är drygt två år senare, den 15:e juni 1919, när han färdas med fartyget Bourbancy från New York till Rouen. Vad hände från 5/6 1917 till 15/6 1919 är den fråga som söker svar.
Den 28:e maj 1917 rekvirerade den Amerikanska armén ett civilt fartyg vid namn Finland för transport av soldattrupper till Frankrike. Efter en hastig ombyggnad lämnar fartyget New York den 14:e juni, nio dagar efter John Charles registrering, i riktning mot Brest i Frankrike. Efter rapporter om stor ubåtsaktivitet utanför Brest omdirigerades Finland till Saint Nazaire istället.
Fartyget Finland bemannades i huvudsak med officerare och matroser från Merchant Marines, ungefär motsvarande handelsflottan. Två officerare samt vapensoldater, signalmatroser samt kvartersmästare deltog från Amerikanska flottan.
Enligt vad vi hittills funnit tillhörde John Charles Merchant Marines snarare än Amerikanska flottan. Rent tidsmässigt skulle alltså John Charles Asplund ha kommit att kunna vara besättningsman på USS Finland. Den del i skrönan som talar om hans stridande på Finlands sida kan vara en förvanskning av att han stred på USS Finland.
Intressant att notera är att Finland i början 1900-talet gått på linjen New York - Neapel för rederiet White Star Line, alltså samma rederi som Titanic tillhörde.
USS Finland gjorde flera överfarter mellan New York och Frankrike. Den 28:e oktober 1917 påbörjade USS Finland en återfart från Frankrike till New York, när hon klockan 09.27, 280 km utanför Franska kusten, blev träffad av en torped från den tyska ubåten U-93, på styrbords sida. Panik spred sig bland den civila besättningen, livbåtar började hissas ned utan kaptens order. De militära officerarna fick skjuta revolverskott för att få besättningen tillbaka på USS Finland. Fartyget kunde för egen maskin ta sig tillbaka till Brest för reparation. Först den 5:e januari 1918 kunde Finland återuppta sin återresa till New York.
Den 26:e april 1918 flyttas USS Finland från Amerikanska armén till Amerikanska flottan där hon gör fem överfarter med totalt 12654 trupper. Efter krigsslutet gör Finland 8 tur-och-retur resor till Amerika, där hon transporterar hem totalt 32197 personer. Slutligen den 4:e september 1919 återlämnas Finland till krigsministeriet och vidare till Red Star Line. 1928 skrotas Finland.
Fartyget Finland var sålunda i tjänst under hela den period som John Charles på något vis tjänstgör i kriget. Med tanke på John Charles kunskaper som sjöman och att han troligen ingick i Merchant Marines är det alltför många komponenter som passar för att teorin om USS Finland ska kunna förkastas som förklaring på skrönan. Mot bakgrund av John Charles dramatiska liv skulle det inte förvåna mig det minsta om han tjänstgjorde på Finland, om han var med om torpederingen oktober 1917.
Teorin om John Charles tjänstgöring på Finland är en möjlighet som återstår att bevisa.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Artikel med gensvar.
Artikeln om Titanicmannen visade sig bli en helsida på sidan 2 den 17:e februari.
;)
Det fina med en tidningsartikel är de reaktioner och responser som uppkommer, den stimuli som får någon att göra något, att bidra med något. Sålunda får jag veta att "det kom in en äldre man på tidningens redaktionen som hade bott på Köpmangatan 3 i Oskarshamn (huset finns inte längre) när han var liten. En av grannarna hade varit en släkting till John Charles. Mannen berättade att när det pratats om John hade det bla handlat om varför han inte jobbade sig över Atlanten på Titanic eftersom han var sjöman, i stället för att lösa biljett.
Frågeställningen kan ju synas relevant, då John Charles var sjöman. Men samtidigt var det inte lätt att få jobb och det blev troligen inte lättare av att arbetet skulle vara kortvarigt, då målet ju var att flytta till det stora landet i väster.
I tidningsartikeln nämns kortfattat ett citat, där jag säger att "- Att han inte stred för Finland säger sig självt eftersom Finland inte deltog i första världskriget.". Mitt korta påstående har fått en läsare att reagera och skriva följande till tidningen:
"Läste med nöje artikeln på sid 32 i dagens (2011-02-17) nummer av Barometern. Artikeln handlade om sjömannen John Charles Asplund. Forskaren i fråga har grävt enligt utsago och hittat en del. Jag ser det som en lapsus att inte veta mer om samtidshistorien då han säger på ett ställe att "John Charles inte kan ha varit i Finland då Finland inte deltog i första världskriget". Nä det kunde han inte, för Finland som nation fanns inte då, varför? Jo, Finland blev självständigt 1917. Därefter följde ett inbördeskrig 1918 och i samband med andra världskriget två krig mot Ryssland 1939-1944 och ett mot Tyskland vintern 1944-1945. (Källa Wikipedia). I och med detta så kan John Charles Asplund ha varit med i inbördeskriget i Finland 1918. Att släktforska är kul och lärorikt men man måsta vara källkritisk."
Läsaren har alldeles rätt i att det rådde inbördeskrig i Finland den tid som John Charles tjänstegjorde under första världskriget. Just denna möjlighet har jag grävt något runt, utan att ha redogjort för det, och inte funnit något som helst spår. Jag har inte funnit att några Amerikanska styrkor bistått någon av sidorna i inbördeskriget. Dessutom är det ett faktum att John Charles var registrerad för tjänstgöring i kriget för Amerika. Vi vet också att han åtminstone under senare delen av kriget tjänstgjort på fartyg på Atlanten.
Ehuru och emedan, som det sägs, väcker denna reaktion upp spåret runt varifrån momentet om Finland i skrönan kommer. Det finns andra tänkbara spår som jag avser återkomma till.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
National Personnel Records Center.
Jag lyckades fylla i standard formulär nr 180 och jag lyckades hitta postadressen, bland de 16 det fanns att välja på, för att sända förfrågan om att få ut eventuella registrerade dokument om John Charles hos Amerikanska marinen. Jag bifogade också, för att underlätta, kopian av hans registrering till Första världskriget. Så långt gick allt bra.
Sen kom svaret.
Ett svar fritt att tolka. Antingen har de inte ens försökt leta, utan snabbt tolkat det som att John Charles var svensk och i Svenska flottan. Men registreringen var ju i Amerika? Eller så har de letat men inget funnit och på chans förelår mig att leta i Sverige. Eller så vill de inte ge mig något eftersom jag bara är släkt på långt håll. Jag vet inte.
Från ett forum på internet har jag fått följande respons:
Hmm. The person replying, unfortunately, seems to have only looked at and interpreted the Draft Registration Card you provided.
There is no indication they have looked and not found (or found) evidence of Asplund having served in the US Navy or other branch.
Possibly, they cannot give out that kind of information to you, but they cold have indicated so. A thorough reading of their privacy provisions may give a clue.
It could be Asplund shipped out with the US Merchant Marine transporting materiel to France and at wars'end he and fellow sailors were stuck over there.
Från denna punkt finns flera alternativ:
A)Jag fortsätter att kontakt dem per telefon eller brev.
B)Jag sänder en ny förfrågan, denna gång till Amerikanska armén, för att se om de har något.
C)Jag försöker leta information i den marint militära handelsflottan, US Merchant Marines.
Under alla omständigheter - to be continued.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Tillbaks Nästa
Kategorier
