Den 26 januari 1918 anländer ett telegram till bostaden på Köpmansgatan 1 i Oskarshamn, där moder Augusta bor och där Oskar torde vara skriven vid tillfället. Det var först 1921 som han flyttade till Skanör.
Telegrammet är avsänt från Rederaktiebolaget Nordstjernan och förtäljer följande:
"Herr O. Asplund
Köpmanagatan 1.
Oskarshamn
Vi får härmed meddela, att enligt telegram från vår befälhavare har ångaren "Jönköping II" ombord å hvilken Eder son tjänstgör som andre styrman, torpederats i Nordsjön. Med undantag av en eldare är hela besättningen räddad och befinner sig för närvarande i Leith
Högaktningsfullt.
Rederaktiebolaget Nordstjernan
Axel Ax:son Jonsson
W. Söderlund"
Det faktum att Oskar agerade styrman på Jönköping II kan vara den komponent som bidrar till skrönan att John Charles skulle ha varit styrman på Titanic.
På websiten edensborg.eu kan följande läsas om fartygets förlisning.
"Den 17 Juni 1917 inköptes S/S Jönköping II av Nordstjernan. Hon hade i Göteborg lastat 630 ton styckegods och 74 std. trävaror på däck för destination Hull. Den 16 januari 1918 avgick hon och gick inomskärs till Bergen där hon ankrade upp den 19 januari i väntan på en konvoj. Den 21 januari fick hon order att gå till Skudenes för att den 22 januari ansluta sig till konvojen. På eftermiddagen avgick konvojen mot Kinnard Head. Den 23 januari inträdde intensiv tjocka och på eftermiddagen prejades Jönköping av en engelsk trålare som meddelade att Jönköping II skulle ansluta sig till en ny konvoj vid Bell Rock följande morgon.
På grund av den ihållande dimman då Jönköping II gick mycket sakta för att inte gå på grund förlorade hon kontakten med konvojen. På morgonen den 24 januari när dimman lättat satte hon full fart mot Bell Rock. Vid framkomsten visade det sig att konvojen avgått, men då konvojen siktades sattes full fart söderut. Jönköping II hade kl. 12.30 hunnit c:a 3,3 mil SOS från Bell Rock och hade konvojen c:a 3 distansminuter föröver samt 5 armerade trålare 0,5 distansminuter föröver om babord, då en explosion inträffade vid pannrummet på babordssidan.
Av verkningarna att döma träffades hon av en torped som kom akterifrån. På samma plats hade svenska ångaren Fylgia träffats av en torped en timme tidigare. Babords sida av midskeppet samt däck och bryggdäck slets upp fullständigt av explosionen, babords panna sprängdes och den aktra gavlen på pannan slungades in i maskin, babords livbåt slungades bort från fartyget och den aktre slogs i stycken. Eldaren Gustaf Erik Benjamin Krusell som hade vakten i maskinrummet dödades omedelbart och en lättmatros brändes alvarligt då han fick utströmmande ånga över sig. Mässgossen slungades iväg och slog i huvudet. Två jagare ur konvojen och de armerade trålarna kom genast till undsättning och trålaren H.M.Strathcarron tog ombord Jönköpings besättning.
Försök gjordes genast att bärga Jönköping som flöt med däcket i vattnet, men försöken måste avbrytas då hon kl. 13.30 sjönk med förskeppet före. Trålaren styrde sedan Jönköping sjunkt mot Firth of Forth och mötte 17.30 fartyget Zedwhale vilken tog ombord de skeppsbrutna och landsatte dem på Naval Base, Granton."
Leith är Edinburgs hamnområde, dit Oskar räddats.
Oskar blev således torpederad cirka 3 månader efter att USAT Finland torpederats, där John Charles enligt efterforskningen kan ha tjänstgjort. Om så är fallet kan man undra vad moder Augusta tänkte, då två av hennes söner torpederats inom loppet av 3 månader och klarat sig samtidigt som den tredje sonen, Karl Alfred, var försvunnen.
Ångaren Jönköping II
Sentida dykare säger sig ha siktat fartygsvraket. Nedanstående bild av skeppsklockan uppges vara från Jönköping II. Tänk om Oskar klämtat i den klockan ungefär samtidigt som John Charles var på väg över havet mot Amerika för att den 7 februari 1918 få sitt tjänstgöringsintyg.
Skeppsklocka från Jönköping II.
Vad vi vet nu, som Oskar inte visste då, var att cirka 22 år senare skulle en torped komma att bli Oskars fatala öde, som skulle resultera i att Titanicmannen, John Charles Asplund, överlevde hela sin familj.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Vandring i Titanicmannens fotspår.
Titanicmannens moder, Augusta Asplund, begravdes den 10:e juni 1939 klockan halv fem på eftermidagen i kvarter 11 plats 449 på Västra Kyrkogården i Oskarshamn. Titanicmannen själv, John Charles, begravs i samma grav bredvid sin moder på plats 450 år 1943. Vilket datum jordfästningen sker finns ej nedtecknat. Ej heller kan jag återfinna hans namn på gravstenen för plats 449 och 450 när jag besöker en majdag år 2011.
;)
Det är något märkligt med att stå och betrakta graven där Titanicmannen defintivt slutade sin färd genom livet. Så nära har han aldrig varit tidigare och ändå så långt borta. Undran går till varför han inte fick någon omnämningen på stenen, varför inget datum finns noterat om när han gravsattes. Kanske var det på den tiden obekvämt för anhöriga att ha relation till någon som suttit på "dårhuset", kanske ingen ville kännas vid honom.
På gräsmattan framför graven tittar några blommor upp. De flesta växer i en grupp, men en blomma växer alldeles för sig själv, lite avsides. Under loppet av en sekund växer den overkliga bilden av att det är ett tecken från John Charles. En glad blomma från en man som upplevt och överlevt livets hemskheter.
;)
I Oskarshamn finns världens längsta soffa anlagd år 1867.
;)
;)
Kanske har moder Augusta suttit på denna soffa den 4:e april 1907 när John Charles begav sig iväg som kock på ångaren Nora. Kanske satt hon där igen och väntade den 7:e juli 1907 när han återkom. Kanske har hon suttit där många gånger för att se sina söner fara iväg och komma åter.
Det är i John Charles och hans familjs fotspår denna vandring ter sig år 2011. Kanske får jag anledning att komma åter.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Hospitaliserad rikeman.
Året är 1945 och andra världskriget lider mot sitt slut. Titanicmannen, John Charles Asplund, har varit lämnat jordelivet för 18 månader sedan. Hans rike broder, sjökaptenen Oskar, vilar sedan fem år på havets botten. Hans äldste broder, Karl Alfred, som ärvde allt, är fortsatt försvunnen. Något måste göras.
Därför förrättas en tilläggsbouppteckningen för John Charles, i februari 1945, enligt nedan.
;)
;)
År 1945 den 9 februari förrättades, av undertecknade, tilläggsbouppteckning efter f. sjömannen John Charles Aslund från Oskarshamn, vilken född den 31 januari 1889, avlidit å S:ta Gertuds sjukhus, Västervik, den 14 augusti 1943.
Enligt bouppteckning efter John Charles Asplund, förrättad den 14 mars 1944 och inregistrerad vid Oskarshamns Rådhusrätt den 20 mars 1944 § 43 efterlämnade han som dödsbodelägare brodern, å okänd ort vistande, Carl Alfred Asplund, för vilken rådhusrätten i Skanör med Falsterbo den 21 mars 1941 § 4 till godman förordnat nämndemannen C. A. Lunde, Lämmedal, Oskarshamn.
På framställning av den avlidnes morbroder f. handlanden Otto Jonsson, Smältebro, Oskarshamn, som företedde utdrag av domboken över civila mål, hållen hos Rådhusrätten å rådhuset den 25 september 1944 N:r 99 där Rådhusrätten förklarat den som arvinge ovan angivne brodern Carl Alfred Asplund skall för död anses och vidare bestämt att den som dödsdag skall antagas 31 december 1938, hade den för nämnde Carl Alfred Asplund av Rådhusrätten i Skanör med Falsterbo förordnade godemannen, nämndemannen C. A. Lunde, begärt rättelse företagande i berörda avseende, samt tillkallat Carl Asplunds lagliga arvingar såsom arvingar efter John Charles Asplund nämligen:
/. Morbrodern f. handl. Otto Jonsson, Smältebro, Oskarshamn, närvarande:
/. Morbrodern Oskar Adrian Jonsson, Woodhull Ill. U.S.A., vars rätt bevakades av den för honom av Oskarshamns Rådhusrätt den 2 januari 1945 förordnade godemannen, nämndemannen C. A. Lunde, Lämmedal, Oskarshamn.
Nämndemannen C. A. Lunde uppgav nu, under edlig förpliktelse, att sedan klarlagt blivit att ovannämnde Carl Alfred Asplund rätteligen ej bort upptagas som arvinge utan ovannämnda arvingar inträder i hans ställe, så inträder därjämte det förhållandet att jämte de tillgångar som tidigare bouppteckning uppgivit som den avlidnes egendom jämväl, av godmannen förvaltad, egendom för den dödförklarade, bör tilläggas boet efter John Charles Asplund nämligen:
Enligt godmansräkning per den 31/12 1943 Kr. 27.657:07
Ränta per den 25 september 1944 2 1/2 % kr. 508:97
Tillgångar enl. huvudbouppteckningen kr. 22.048.11
Tillgångar kr. 50.213:15
Varifrån avgår:
Den ökning av arvskatt som tillkomit vid tilläggsbouppteckning efter sjökaptenen Arvid Oskar Wilhelm Asplund 3.273:-
Skatter på samma sterbhud 200:97 3.473:97
Utvisande hela boet sålunda en behållning Kronor 46.739:18
Allt allt vad till boet hörer, med ovanstående tillägga, blivit riktigt uppgivet och ingenting med vilja eller vetskap dolts eller utelämnats betygar under edlig förpliktelse.
Lunde
Vid bouppteckningen närvarande:
Otto Jonsson
Att allt blivit rätteligen antecknat och tillgångarna efter bästa förstånd värderade intygas av undertecknade godemän vid förrättningen:
Genom att dödförklara Karl Alfred per den siste december 1938 justeras alltså boet efter John Charles så att Karl Alfreds del i arvet efter Oskar istället tillfaller John Charles. Det innebär att de sista åren som Titanicmannen tillbringar på avdelning 32 på Västerviks hospital, liggande i sin kala säng, är han de facto miljonär, med 2010 års penningvärde sett.
Från skilsmässobarn i 1800-talets slut till ett sjöliv med katastrofer, krig och överlevarinstinkt finner vi Titanicmannen, John Charles Asplund, efter nära 20 år på hospital sluta sitt liv som miljonär. Tänk om han visste om alla pengar han inte hade någon chans att göra något roligt med. Eller var han helt omedveten, förvirrad och bortom sans för att förstå hur hans liv rann ut och hur han var den siste i familjen att överleva.
Ord som livsöde väger lätt när vi tänker på hela hans liv. Vad var det egentligen som hände på Titanic? i kriget? efter kriget? Vad var det som fick honom att tappa behärskning, som fick honom inspärrad?
Många frågetecken är uträtade och flera återstår. Fortsättning följer.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Den rike fadern.
Det skulle komma att ta nästan åtta månader efter att broder Oskar blivit torpederad vid nyår 1940 tills hans bouppteckning förättades på rådhusrätten i Skanör med Falsterbo den 29:e augusti 1941.
Som dödsbodelägare angavs John Charles, som var omyndigförklarad, samt brodern Karl Alfred som var försvunnen. Till förrättning kom nämndemannen C.A. Lunde från Oskarshamn att föra Karl Alfreds talan. C.A. Lunde hade även rollen som boutredningsman. Som företrädare för John Charles hade fattigvårdssysslomannen Gustaf Svärdh kallats, men han dök aldrig upp. I John Charles journal från sjukhuset noteras att fattigvårdsföreståndaren besökte John Charles den 6:e november, drygt två månader efter förrättningen, med noteringen "Inget anmärkningsvärt."
Det kom att visa sig att Oskar hade samlade tillgångar på 75.399 kronor och 27 öre, vilket motsvarar cirka 1,5 miljoner kronor i 2010 års penningvärde. Summan var naturligtvis ansenlig och behållningen skulle fördelas till en man som var försvunnen och en man som var omyndigförklarad och i verkligheten kom att ha knappa två år kvar i livet på sjukhuset. En till synes absurd situation.
I detta läge noterades det att Oskar hade ett barn utom äktenskap, vilket han ålagts underhållsskyldighet för vid Stockholms rådhusrätt den 29:e oktober 1930. Det innebar att nu var det tre parter som skulle dela på behållningen efter Oskar.
(Av hänsyn till Oskars barn, som lever än idag, jämte Oskars eventuella barnbarn utelämnas namnuppgifter i nuläget. Naturligtvis vore jag glad att få kontakt med barnet eller barnbarnen för att klarlägga huruvida de har några uppgifter om sin farbror eller farfars bror, Titanicmannen, John Charles Asplund.)
Vi vet från del 73 att den försvunne brodern Karl Alfred kom att ärva John Charles. Men vad skulle hända med pengarna? En miljon i dagens penngingvärde låg och väntade på en försvunnen man. Skulle Karl Alfred komma att dyka upp? Eller vart skulle pengarna komma att hamna?
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Den försvunne brodern.
Av någon anledning skulle det komma att dröja på dagen sju månader efter John Charles bortgång innan hans bouppteckning upprättades. Ur den finner vi flera intressanta detaljer.
;)
År 1944 den 14 mars förrättade undertecknade bouppteckning efter förre sjömannen John Charles Asplund från Oskarshamn, vilken född den 31 januari 1889, avlidit å S:ta Gertruds sjukhus, Västervik den 14 augusti 1943.
Den avlidne efterlämnade såsom dödsbodelägare brodern, å okänd ort vistande Carl Alfred Asplund, för vilken rådhusrätten i Skanör med Falsterbo, den 21 mars 1941 till godeman förordnat nämndemannen C.A. Lunde, Lämmedal, Oskarshamn.
Vid förrättningen inställde sig sysslomannen Gustaf Svärdh, Oskarshamn, vilken av rådhusrätten i Oskarshamn den 15 april 1941 § 13, förordnats till den avlidnes förmyndare samt nämndemannen C.A. Lunde, Lämmedal, Oskarshamn.
Boet uppgavd under edlig förpliktelse av sysslomannen Gustaf Svärdh och antecknades, på sätt som följer:
Tillgångar
Motbok med Oskarshamns Sparbank Nr. 12218 27.657:07
Ränta per den 31/12 1943 374:24
Dito per den 11/3 1944 144:32
Summa tillgångar: 28.175:63
Skulder:
Vårdkostnad å S:ta Gertruds sjukhus 1/1 1933 - 31/12 1942 4.912:20
Dito 1/1-14/8 1943 339:-
Överförmyndarens arvode för 1943 7:48
Dito arvode för 1944 2:88
Förmyndarens arvode för 1943 18:71
Dito arvode för 1944 7:21
Begravningskostnader 740:04
Utredningsarvode 100:-
Summa skulder: 6.127:52
Jämförelse mellan boets tillgångar 28.175:63
och dess skulder 6.127:52
Boets behållning 22.048:11
Att av mig till bouppteckningen lämnade uppgifter äro i allo riktiga och att ej något med vilja eller vetskap är utelämnat, försäkran under edlig förpliktelse.
Oskarshamn som ovan
Gustaf Svärdh
Vid bouppteckningen närvarande:
Lunde
Att allt blivit rätterligen antecknat och tillgångarna efter bästa förstånd värderade, betygas.
Oskarshamn som ovan
Som framgår av bouppteckningen är det den fortfarande försvunne brodern Karl Alfred som får ärva John Charles. Faktum är att John Charles i sin sjuksäng på Sankta Gertruds hospital hade tillgång till över 28-tusen kronor, vilket i dagens penningvärde motsvarar över en halv miljon kronor. Titanicmannen som överlevt livet på sjön med såväl Titanic som krigets fartyg ligger där inspärrad på ett sjukhus med en massa pengar utan användning. Frågan är om han visste om det och om han sörjde att han inte kunde nyttja sina pengar till något glädjande. Ett dygns vård på sjukhuset kostade 1 krona och 50 öre år 1943, vilket motsvarar cirka 18 kronor år 2010. Vården var således förhållandevis billig i den mån den kan kallas vård.
Eftersom moder Augusta inte hade några tillgångar vid sin död, kan vi på goda grunder anta att de pengar John Charles ägde kommer från ett arv efter brodern Oskars död. När så John Charles dör finns det bara en arvinge kvar och han är försvunnen. En ohållbar situation, som vi ska komma att se upplösningen på i kommande delar.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Sönerna och underskottet.
Blott tre dagar efter att moder Augusta Asplund avlidit upprättas bouppteckning den 8:e juni 1939. Två dagar därefter begravs Augusta Asplund och den 11:e juni gör Oskar ett besök hos John Charles på sjukhuset, där sjukjournalen förtäljer "Besök av en broder, ingen reda med honom, svarade ej på tilltal." Oskar var nog redan införstådd med att John Charles aldrig skulle bli bra igen, vilket framgår av hans brev ett år senare till morbror Otto. Med sin förmodade insikt uppkommer frågan om vad han säger till John Charles när moder Augusta är både död och begraven. Vad får John Charles veta och vad är hans reaktion? Att John Charles hade en god relation till modern kan vi ana.
Augustas frånskilde man, Johan August Asplund, var sedan 17 år död. Hennes äldsta son, Karl-alfred, var försvunnen i Amerika. Mellansonen, John Charles, var sedan 16 år intagen på Västerviks hospital och yngste sonen, Oskar, levde ett liv till sjöss. Det är mot bakgrund av denna familjesituation bouppteckning upprättas cirka tre månader före andra världskrigets utbrott.
Hela Augustas bouppteckning återfinner vi på Landsarkivet i Vadstena.
Bouppteckning
År 1939 den 8 juni förrättades av undertecknade bouppteckning efter fru Augusta Asplund, född den 16 april 1864 och senast boende å nr 1 i kvarterar Gasellen i Oskarshamn, vilken avlidit den 5 juni 1939 och såsom dödsbodelägare efterlämnat barnen:
1:o/ Karl Asplund, vistande å okänd ort i U.S.A.
2:o/ John Asplund å S:ta Gertruds Sjukhus i Västervik, samt
3:o/ Sjökaptenen Oskar Asplund i Skanör.
Vid förrättningen inställde sig sjökapten Oskar Asplund personligen. För å okänd utrikes ort vistande Karl Asplund samt för å S:ta Gertruds sjukhus intagne sinnessjuke John Asplund inställde sig fattigvårdssysslomannen Gustaf Svärdh, vilken förklarade sig åtaga sig godmanskap för dem, därest så skulle erfordras.
Boet uppgavs under edlig förpliktelse av kapten Oskar Asplund samt antecknades och värderades sålunda:
Tillgångar:
Innestående i Svenska Handelsbanken å motbok nr 1446 161:38
Kontant 31:-
Från begravningskassa 200:-
Pension 34:10
Möbler: soffa, säng, byrå, 4 mindre bord, 4 stolar, komod och 1 skänk, gardiner, mattor och div. prydnadssaker 25:-
I köket: Div. köksattiraljer m.m. 5:-
Nysilver: 1 duss skedar, 1/2 duss gafflar och div. 8:-
1 duss matknivar och div porslin samt linne 5:-
Summa: 472:48
Skulder:
Begravningskostnaderna 900:-
Brist i boet 427:52
Att allt vad till förestående bo hör blivit rätt uppgivet och icke något med vett eller vilja dolt eller utelämnat, betygar under edlig förpliktelse
Oscar Asplund
=============
Vid förrättningen närvarande:
Gustaf Svärdh
=============
Sålunda förrättat och tillgångarna efter bästa förstånd värderade, betyga
Arne Lundgren Johan Singren
Notabelt i denna bouppteckning är att sonen Karl Alfred Asplund tas upp såsom dödsbodelägare då hann ännu ej är dödförklarad, trots att ingen tycks veta var han är. Detta möjliga förbiseende ska komma att få sin upplösning senare i historien.
Det framgår också med all tydlighet under vilka knappa ekonomiska omständigheter moder Augusta levde, då hennes tillgångar inte ens täckte begravningskostnaderna på 900 kronor, motsvarande drygt 23-tusen i dagens penningvärde.
Min mor berättar att år 1937 har hon varit på besök hos Augusta, med sin mor - min mormor, Elin. Vid det tillfället hade Augusta en papegoja vid namn Klara som hon fått av någon av sina sjöfarande söner, troligtvis Oskar. I bouppteckningen, två år senare, ovan kan vi notera att någon papegoja ej ingår. Vidare berättas att den väggklocka min mormor innehaft, och som min morbror nu har, fick min mormor efter Augustas död.
Kvar av familjen Asplund finns endast de tre sönerna, varav en är försvunnen.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
En familj till sjöss.
Allt tydligare framgår det att familjen Asplund var snarast hemmastadda till sjöss. Dock gällde det inte moder Augusta, som enligt uppgift fick utöka försörjningen med att sy kläder åt andra.
John Charles fader, Johan August Asplund, skrevs med nummer 1174 in i Oskarshamns sjömanhus redan 1877, 12 år innan John Charles föddes. Johan August gör en oändlig mängd sjöresor. År 1907 finner vi honom mönstra på skonerten Adam i Oskarshamn som matros. Den 14:e augusti är det dags för avmönstring i Oskarshamn med en avlöning på hela 55 kronor. Nästa registering sker den 8:e oktober 1907 då han mönstrar på den norska skeppet Sterling, från Kristiania, i Oskarshamn, som matros. I kanten noteras "resa till afrika och vidare ett år". Johan August var redan skild sedan länge från Augusta och reste uppenbarligen jorden runt. Den 30/12 1913 blir Johan august avförd från Oskarhamns sjömanhus på grund av "bristande sjötjänst".
Den äldre brodern, Karl Alfred, emigrerade som vi redan vet år 1907 till Amerika. Han skrevs in i Oskarshamns sjömanhus den 18:e juli 1902 med inskrivningsnummer 4406. Förutom de tidigare sjöfärderna som framgår av del 55, finner vi att Karl Alfred mönstrade på briggen Emilie, i Oskarshamn den 16:e augusti 1905, med inskrivningsnummer 4406, som jungman. Den 15:e november återkommer han till Oskarshman och avmönstrar där. Den 4:e augusti 1910 noteras han som avförd i Oskarshamns sjömanshus, med noteringen "för bristande sjötjänst", vilket förefaller naturligt då han varit emigrerad sedan tre år tillbaka.
John Charles lillebror, Oskar, ska även han bli sjöman. Som 20-åring skrivs han in i Oskarshamns sjömanshus den 11:e juni 1909. Samtidigt mönstrar han, med inskrivningsnummer 5273, på briggen Trio, från Östhammar, i Oskarshamn. Fem månader därefter mönstrar han av i Rostock, tyskland, den 20:e november.
Från inskrivningen i sjömanshuset kan vi också utläsa att hela hans namn är Arvid Wilhelm Oskar. Han tog styrmansexamen den 29:e maj 1915 och sjökaptensexamen den 27:e maj 1916. Han kom att få hela 24 års erfarenhet av sjöliv som kapten innan torpeden avslutar hans liv 1940.
Oskars vidare sjöfarter under 1910-1912 visar sig vara följande:
-1910, 15:e april, påmönstring Oskarshman, som jungman, på barkskeppet Greta, från Bergkvara
-1911, 5:e januari, avmönstrar i Karlskrona från barken Greta
-1911, 3:e april, påmönstrar som lättmatros på barken Greta
-1911, 17:e juni, avmönstrar från barken Greta, i Kalmar
-1911, 29:e juni, påmönstrar i Oskarshamn, som lättmatros på skonskeppet Mathilda, från Oskarshamn.
-1911, 15:e november, avmönstrar i Oskarshamn, från Mathilda
Familjen Asplunds relationer till havet präglar deras liv. Fadern torde av antalet registreringar i sjömanshusen närmast ha levt till sjöss under hela sitt liv. John Charles överlevde havet 1912, medan för Oskars del blev havet hans ättestupa.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
På havet i kriget med tankarna hemmavid.
John Charles bror, Oskar, som blev torpederad sista dagen år 1940, skrev ett sista brev hem den 2:a december samma år. Vad Oskar inte visste då, som vi vet nu, var det grymma öde han skulle möta vid närkontakt med den tyska ubåten en knapp månad efter brevskrivandet. Genom att läsa brevet får vi en bild av hur en kapten på ett lastfartyg tänker mitt under brinnande krig.
Han skriver till sin morbror, som kan antas vara närmast anhörig, då både fadern och modern dött och broder Karl-Alfred är dödförklarad och John Charles är intagen på sjukhus.
Ombord den 2 december 1940
Käraste Morbror och Moster
Hjärtligt tack för brevet som jag emottagit, Ja det är dåligt med postgången nu för tiden. Som jag ser av brevet mår Ni bra och att Linnea har en dotter. Det var ju roligt eller vad tycker Morbror. Det är väl besvärliga tider hemma, allting dyrt och svårt att erhålla. Morbror har det väl lite bättre än vad dom har i städerna, för där är det nog svårt. Jag ser att Morbror inte har skaffat någon lantegendom och det kanske är lika bra nu när Sverige blev utanför kriget, Jag såg att Morbror varit och sagt upp pengarna, men det är väl bäst att ändra det nu så att inte räntan förloras. Morbror kanske är vänlig och ordnar det. Hur är det för övrigt, är det dåligt med mat och vad som behövs i Sverige. Jag ser att Josef i Klintehult varit på militärtjänst hela sommaren. Är han nu hemma och vad gör han. Det där lantmäteriet är väl inte så lönande.
Ja detta krig ser inte ut att sluta någon gång, man vet inte huru länge det kommer till att vara. Hur är det med min kusin Elin i Isgölen, Jag skrev i mitt förra brev att om morbror ansåg att hon icke tog illa upp, Morbror skulle vara vänlig förskottera till min hemkomst och giva henne Kr. 50:- Jag betalar det vid min hemkomst. Mannen är kanske borta på militärtjänst så hon kanske skulle behöva dem. Dom där madrasserna och täckena som är hos Morbror tror jag det var mammas önskan att hon skulle ha om hon ville ha dom. John bliver väl aldrig bra och det är ju endast besvär med att vårda det. Jag kan endast lämna min adress till New York, m/s "Valparaiso" c/o A. Johnson & Co. 1630 Fifht Avenue, International Building, New York U.S.A.
Jag får önska Eder alla God Jul och Gott År, hälsningar Oskar.
Oskar förefaller ekonomiskt engagerad och kan antas ha ganska gott om pengar. Givmildheten att ge 50 kronor till Elin, som är min mormor, känner vi igen från John Charles totala välvillighet när han ger den frysande eldaren i räddningsbåten sin rock mitt ute på Atlanten. Denna gemensamma godhet har nog både Oskar och John Charles fått från moder Augusta, som flera har vittnat om som en mycket omtänksam person. Beskrivningen av samtiden i Oskars brev visar på en realism, då antagandet om att John Charles inte ska bli bättre, är de facto korrekt. Några religiösa uttryck med hänvisningar till Gud föreligger inte heller.
Den adress Oskar uppger leder till Axel Johnson Nordstjernan rederiernas kontor i New York. Rederiet hade flera på den tiden moderna fartyg som gick under i kriget när minor sprängdes och torpeder träffade skrovet.
Kaptenen Oskar skrev de sista bevarade orden i familjen Asplund, vid den tidpunkt när John Charles, Titanicmannen, hade 985 dagar kvar på sjukhuset.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Tillkommande uppgifter.
Titanicmannens storebror, Karl-Alfred född den 11:e september 1885, emigrerade 1907 till Amerika, som vi berättat i del 50,
Av tiden före sin emigration vet vi nu att Karl-Alfred också tillbringade sitt liv på sjön. Den 16:e April 1903 mönstrade Karl-Alfred på som kock på skonerten Gerda i Oskarshamn, med en lön på 25 kronor. Knappt två månader senare, den 4:e juni, mönstrade han av i Västervik, för att samma dag mönstra på, åter igen som kock, på den tremastade motorskonerten Lea, med destination England. Redan den 22:e juli var de tillbaka i Västervik igen, där Karl-Alfred möntrade av.
Vi har, sedan tidigare, Karl-Alfreds uppgivna bostadsadresser 1912 och 1918, då han registrerar sig inför Första världskriget. Därefter finns inget spår av honom och heller ingen bekräftelse om huruvida han verkligen deltog i kriget. Emellertid registreras han som obefintlig i Obefintlighetsboken i hemförsamlingen redan 1916. Möjligen hade han inte tagit ut något flyttningsbetyg vid emigrationen 1907.
Tiden från 1918 fram till 31/12 1938 då han i Sveriges dödbok uppges vara död är än så länge ett vitt ark. Först 1944, året efter John Charles död, införs Karl-Alfred i Oskarshamns dödbok, som officiellt död.
Notabelt är att modern Augusta och hennes tre sjömanssöner samtliga dör inom loppet av knappt fem år. Karl-Alfred avliden den 31/12 1938, Augusta begravs 10/6 1939, Oskar torpederas och dör 31/12 1940 och John-Charles dör 14/8 1943 på Västerviks hospital.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Emigranten som försvann.
Att John charles Asplund, Titanicmannen, år 1912 var på väg till broder Karl Alfred vet vi. Huruvida han verkligen kom fram till brodern eller ej är oklart. Låt oss nedan se på det vi vet om Karl Alfred Asplund, Titanicmannens bror.
Karl Alfred Asplund föddes den 11 september 1885. Han emigrerade till Amerika 1907.
Enligt folkräkning Census 1910 var han bosatt på Minneapolis Ward 5, Hennepin, Minnesota. Han uppges då vara ogift och inackorderad och registrerad såsom arbetare (labourer) inom byggindustrin (building).
;){kind=small}
Folkräkningen census 1910
1912 var han bosatt på 110 Washington Avenue i Minneapolis, Minnesota, vilket är en adress som ligger nära adressen från 1910.
Bostadsadress 1912.
Nästa uppgift vi har om Karl Alfred är från 1918, då han registrerar sig för tjänstgöring i första världskriget.
;)
;)
Nedan återges innehållet tolkat i klarskrift.
1. Name
Karl Alfred Asplund
2. Permanent home adress
10 West 2nd Street Duluth, Minnesota
3. Age
33
4. Date of birth
september 11 1885
5. White
15. If not US citizen, of what nation are you a citizen
Sweden
16. Present occupation
Plasterer
17. Employers name
Al Freeman
19. Nearest relative
Oscar Johnson, uncle
20. Adress
Dalesburg
22. Height medium
25. Build medium
27. Color of eyes
Blue
28. Color of hair
brown
29. has person lost arm leg......?
No
september 17, 1918,
Local Board for Division no 3
City of Duluth, State of Minnesota
230 West Superior Streeet
Sedan 1912 har han nu flyttat från Minneapolis till staden Duluth i västa kanten av de stora sjöarna och hunnit bli 33 år gammal. Han jobbar inom byggindustrin som murare anställd av Al Freeman. Han är fortfarande svensk medborgare. Som närmast anhörig anger han morbror Oskar Adrian Johnson, som emigrerade redan 1893, vilket indikerar att även Karl Alfred är ogift.
Staden Duluths läge.
Den 18:e september 1918, nära 15 månader efter John Charles registrering, registrerade sig alltså Karl Alfred för krigstjänstgöring. Därefter finns ännu inga spår av honom. Vår man, Titanicmannen, var då till sjöss. Huruvida Karl Alfred och John Charles någonsin fick återse varandra, före januari 1923, lär vi aldrig få veta.
[ kommentarer 2 ] ( 61 visningar ) | permalink | related link
Nästa
Kategorier
