Den 5:e juni 1917 registrerar sig John Charles Asplund för krigstjänstgöring inom den Amerikanska krigsmakten. Ur den något otydliga kopian av registreringskortet kan vi utläsa ett flertal intressanta fakta.
Vid registreringstillfället uppgav han sig bosatt på 409 Bergen Street, Brooklyn,New York, markerat med A i bilden nedan. Adressen är cirka 5 km fågelvägen från den adress han uppgav vid ankomsten till Amerika 1912, markerat med en svart prick i bilden nedan.
Bostadsadress juni 1917.
Registreringskortet är dels suddigt och har en specifik handstil som är något svårtydd.
Registreringskortet
Nedan följer en utskrift i klartext av innehållet i registreringskortet.
Sidan 1
1.Name in full
John Asplund
2.Home adress
404 Bergen Street, Brooklyn, New York
3.Date of birth
Fanuary 31 1889
4.Are you (1)natural born citizen, (2)naturalised, (3)alien, (4)declared identity
Declared - 17??? (otydbart)
5.Where were you born
Oskarshamn Sweden
6.If not a citizen, of what country are you citizen
-
7.What is your present occupation?
Otydbart, se nedan
8.By whom employed?
Andersen eller A Larsen??
17?? - 67th Brooklyn
(svårtydbart)
9.Have you a father, mother, wife, child under 12 or a sister or brother under 12 solely dependant on you for support?
None
10.Married or single? Race?
Single - White
11.What military service have you had? Rank? Branch? Year? Nation?
???, Navy, ???, Sweden
12.Do you claim exemption from draft?
No
Sidan 2
1. Tall, medium or short? Slender, medium or stout?
Short, medium
2.Color of eyes, color of hair, bold?
Blue, brown, no
3.Has person lost arm, leg, hand, foot or both eyes, or is he otherwise disabled?
No
Ur denna information kan vi utläsa att John Charles uppger sig ha erfarenhet av militärtjänst inom marinen (navy) från Sverige. Det förefaller därav logiskt att amerikanska krigsmakten skulle komma att använda honom för tjänstgöring inom den amerikanska marinen. Det styrker i sådana fall teorin om att han skulle ha tjänstgjort på USS Finland. En spekulation och teori som återstår att bekräfta.
Vi kan också utläsa att han inte är gift och att han har en arbetsgivare i Brooklyn, även om dess namn är otydbart.
Det finns två uppgifter som jag ej lyckats tyda. Den första är punkt 7, angående yrke.
Vilket yrke uppgav han?
John Charles uppger också vilken rang han haft inom marinen i Sverige.
Vilken rang hade han?
Om någon som läser detta har en idé, ett uppslag, en gissning på vad som är noterat som yrke och rang är jag glad för alla förslag.
[ kommentar 1 ] ( 33 visningar ) | permalink | related link
Enkelt och snyggt.
Jag kan bara inte undgå att uppmärksamma att Psykmuseet i Västervik har byggt om sin website. Och att minuställningen om John Charles liv är uppmärksammat gör allt bara ännu bättre.
Du hittar Psykmuseets nya site på www.psykmuseet.se
För den vetgirige är den tillverkad i Wordpress, det universella systemet för att ordna en website.
[ kommentar 1 ] ( 11 visningar ) | permalink | related link
De goda vännerna
En av John Charles reskamrater, Carl-Olof Jansson, skrev också brev hem till Sverige. Ett från R.M.S Carpatahia och ett från New York, den 17:e respektive 25:e april 1912. Breven har jag fått mig tillsänt från Carl-Olof Janssons systerdotter.
Breven bekräftar deras gemensamma färdväg från Köpenhamn till Southampton, som framgår av del 43. Vad gäller uppgifterna kring hur Carl-Olof Jansson räddades skriver han i sitt brev att han låg sju timmar i vattnet, medan andra uppgifter gör gällande att han räddades i livbåt A.
Att de fem reskamraterna var goda vänner framgår tydligare av detta foto och dess tillkomst.
I bakre raden från vänster, John Charles Asplund, Gunnar Tenglin, Einar Karlsson. I främre raden från vänster, August Wennerström och Carl Olof Jansson.
Av Carl-Olof Jansson tidsangivelser kan vi fastställa att Carpathia kom till New York på torsdagkvällen den 18:e april. Under de följande fyra dygnen var de fem vännerna omhändertagna av bl.a. Frälsningsarméns kadettskola. Måndag kväll den 22:e skiljdes deras vägar åt. Under tiden fram tills dess hann de besöka Bailey Studios, 8 East, 14th Street, New York, för att ta en minnesbild innan de skingrades. På baksidan av det foto som Carl-Olof Jansson skickade hem till Sverige finns skrivet "Till mor o far. Fotografiet visar fem goda vänner som gemensamt kämpat för livet på det stora världshavet atlanten."
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Missade kontakter?
Det visar sig att funktionen för "Kontakta mig" inte fungerat.
Eventuella kontaktförsök har försvunnit i binära rymden.
Därför är nu "Kontakta mig" i menyn till höger borttagen.
Alla kontaktuppgifter finns under menyvalet Om Titanicmannen
Ber om överseende med tekniken.
/Jerker
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Vart var John Charles på väg?
Vi vet att av Frälsningsarmén fick Titanicmannen, John Charles Asplund, min mormors kusin, 25 dollar och en biljett till Minneapolis. Enligt immigrationsmyndighetens lista från Ellis Island ska han till sin "Brother Fred Asplund, på adressen 110 Washington Avenue South Minneapolis, Minnesota".
På rad 5 återfinns John Charles destinationsadress.
På adressen verkar idag finnas industri och/eller kontor.
En annan uppgift gör gällande att John Charles skulle till "moster Anna", Mrs Anna Engström på 212 53d Street, Brooklyn, New York. En adress som bara ligger rakt över vattnet i sydöstlig riktning från Ellis Island sett. Ellis Island var den station alla ankommande skulle passera genom för registrering.
Vem moster Anna är återkommer jag till, liksom vilka andra adresser i Amerika där Titanicmannen uppgivit sig som skriven.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Bilderna med Titanicmannens reskamrater.
Vi vet från del 23 att John Charles Asplund berättade i brevet til sin mor att han och Einar samt tre andra svenskar mottogs väl av Frälsningsarmen i New York.
I boken Titanic, av Claes-Göran Wetterholm, finns en bild visande fyra svenskar och två frälsningssoldater i New York.
Foto: Karin Breman, Carl Olof Janssons systerdotter
Vi kan tydligt se att det är Titanicmannen, John Charles Asplund, som sitter längst ned till vänster. Mannen mellan frälsningssoldaterna uppges vara August Wennerström och framför honom Carl Olof Jansson. Mannen till höger därom kan vara Einar Gervasius Karlsson eller Gunnar Tenglin.
I programmet för Titanicutställningen på Djurgården i Stockholm sommaren 2009 finns ett foto från New York av fem svenskar.
I bakre raden från vänster, John Charles Asplund, Gunnar Tenglin, Einar Karlsson. I främre raden från vänster, August Wennerström och Carl Olof Jansson.
Eftersom John Charles talar om tre svenskar kan den tredje vara Gunnar Isidor Tenglin, som också hamnade hos Frälsningsarmén och reste tillsammans med och delade hytt med August Wennerström. Såväl Wennerström som Tenglin var aktiva socialister. Wennerström hette egentligen Andersson, men tog namnet Wennerström inför emigrationen då han misshagat myndigheterna i Sverige.
Carl Olof Jansson och Gunnar Wenneström reste på samma biljett, nr 350034, och räddade sig båda i livbåt A.
John Charles reste på biljett 350054 och Einar Karlsson på biljett nr 350053. Gunnar Tenglin reste på biljett nr 350033. Samtliga tre räddade sig i livbåt nr 13.
Titanicmannens "tre andra svenskar" är med stor sannolikhet Gunnar Tenglin, August Wennertröm och Carl Olof Jansson.
Den väg de färdades till Southampton, varifrån Titanic skulle avgå, var från Köpenhamn till Esbjerg med tåg. Därifrån med båt till Parkeston, där tåg tog dem till Southampton via London. De lämnade Köpenhamn den 6:e april och ankom till Esbjerg den 6:e april, samma dag avgick den 30 timmar långa båtfärden mot Parkeston. De bör således ha ankommit Parkeston den 8:e april, fyra dagar före Titanics avgång.
;)
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Juni-november 2010.
Under rubriken TITANIC - en levande katastrof pågår från 23/6 till 7/11 en utställning på Länsmuseet i Varberg.
På Länsmuseet i Varbergs site kan du läsa mer.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Titanicmannen.se får ett eget hem.
Det är med kategorier på en blogg som barn. Efter att ha växt upp är det dags att släppa föräldern och stå på egna ben.
Efter att under knappt ett år ha levt som en kategori på JEPEblog får nu Titanicmannen ett eget hem, en egen site på nätet. Just den sida du läser nu - www.titanicmannen.se.
Från och med nu kommer allt nytt material att publiceras här.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Det är i Västervik det händer.
Miniutställningen om Titanicmannen, min mormors kusin, har fått ett fäste, i Västervik. Den stad där han avslutade sitt liv.
Förutom att lokaltidningen, Västerviks tidning, fortfarande har artikeln om Titanicmannen kvar på sin första sida på nätupplagan, har nu turistbyrån i Västervik en annons.
Turistbyråns site, www.vastervik.com, är välfylld med allehanda nyttigheter för den som ämnar besöka ostkustens pärla. Under evenemang läser jag glad i sinnet om Titanicmannen - från skröna till verklighet.
För den som törstar efter nya fynd i efterforskningen kan jag bara säga - det kommer. Och för den som känner på sig ha någon pusselbit i anknytning till Titanic eller Titanicmannen är kontakt eller kommentar välkommet.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
"Titanicmannen - Från skröna till verklighet."
På samma dag som Nationaldagen invigdes minutställningen Titanicmannen - Från skröna till verklighet, på Psykmuseet i Västervik.
Det som en julidag 2009 började som en nyfiken undran i mitt sinne om hur det var med den gamla skrönan om mormors kusin som skulle ha varit styrman på Titanic har nu resulterat i ett verk, en utställning, en historia. Inte kunde jag tro det den sommarkväll när vi satt i soffan hemma och febrilt sökte efter vem han kunde vara, den där mormors kusin, som vi inte ens visste namnet på.
Vi kom att kalla honom Titanicmannen och så får han kallas även fortsättningsvis, även om det finns många andra män från Titanic med parallella öden.
Affisch vid entrén till museet.
Psykmuseet har mycket tillmötesgående bidragit med affischer, kontakter och idéer och en ytterligt gott samarbete.
Ingången till rummet med utställningen, före invigningen.
Invigningsdagen till ära höll ordföranden för Psykmuseets stödförening ett inledande tal och jag fick äran att klippa det blågula bandet samt hålla en kort presentation av själva utställningen.
Utställningen förklaras invigd.
Det är alldeles uppenbart att Titanic fortsätter att engagera människor, nära 100 år efter sin förlisning. Alla känner till händelsen mer eller mindre och dagligen använder vi uttryck och ord som egentligen fötts ur denna tragiska händelse. Förra veckan kunde jag höra en känd politiker säga "Det är som att vända en Atlantångare." Ett känt talesätt som har sitt ursprung i Titanic.
Att jag råkar ha en mormors kusin som överlevde katastrofen och lyckades överleva ända till 1943 i ett dramatiskt liv är en omständighet jag är glad för.
Det är Titanicmannen, John Charles Asplund, och berättelsen från skröna till verklighet denna utställning handlar om.
Jag ser redan nu en fortsättning.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Tillbaks Nästa
Kategorier
