Rekommendationen från National Archive var ju att kontakta US Coast Guard (USCG) som håller vissa arkiv över sjömän. I mitten av mars postades min förfrågan och knappt en månad senare kommer det tvåsidiga personliga svaret.
;)
;)
Även om USCG inte hittat John Charles är min glädje ändå stor över den hjälpsamhet som uppvisas. Någon har engagerat sig, brytt sig, tagit reda på och skrivit ned konkreta tips om var jag ska fortsätta leta. Och allt utan minsta avgift, utan betalning, från det med svenska ögon sett mest kommersialiserade landet i världen.
När jag så läser brevet och den 13-sidiga bilagan med 13 arkiv att tillfråga, förstår jag vilket hästjobb det måste vara att ha överblick över den amerikanska administrationen över 100 år. National Archive synes finnas på initialt nio orter. Därefter kommer indelningar på längden och tvären i en oändlig struktur.
Nästa förfrågan är sänd till National Arhcive i Washington. Kanske är det i svaret på denna vi får veta vad John Charles gjorde 1917-1918, om han var med på den båt som torpederades, om han åter upplevde skräckdygn på det hav som 1912 var nära att ta hans liv.
Hoppet står till den bevisade Amerikanska hjälpsamheten.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Oväntad uppmärksamhet.
I Oskarshamn finns en förening vid namn Person- och Lokalhistoriskt Forskarcentrum Oskarshamn. Föreningen är en av Sveriges största i sin nisch och ger bland annat ut CD-skivor med födslar, vigslar och dödsfall omfattande cirka 4,4 miljoner poster i en databas.
Föreningen har genom en av sina medlemmars försorg uppmärksammat efterforskningen av Titanicmannen. I deras medlemstidning, som ges ut i en upplaga av 1900 exemplar, ägnas hela första sidan samt ytterligare fyra och en halv sida åt Titanicmannen.
Innehållet baseras på den sammanfattning av berättelsen om Titanicmannen såsom den var känd i juni 2010 i samband med minutställningen på Psykiatriska Muséet i Västervik. Som återkommande läsare känner till har nya fynd gjorts sedan dess.
Som ivrig anhängare av idén om att ju fler som känner till en företeelse, ju fler kan bidra till företeelsen, ser jag här möjligheten att någon av de 1900 läsarna av medlemstidningen kan ha någon liten pusselbit i jakten på John Charles livsöde.
I en direkt riktad uppmaning till dem passar jag på att säga - tveka inte att höra av er antingen genom en kommentar till detta inlägg eller genom någon av kontaktvägarna som visas här
[ kommentarer 3 ] ( 45 visningar ) | permalink | related link
Iscensättning 99 år efter verkligheten.
Tänk om John Charles visste, tänker jag när jag nås av uppgiften att den 15:e april 2011 har Titanics telegraferade nödrop på minuten 99 år senare återutsänts som tweets på Twitter. Det var The Maritime Museum of the Atlantic som från klockan 23:55 (ADT, Atlantic Day Time) den 14 april 2011 sände ut de meddelanden som utväxlades på det stora kalla havet.
Titanic hade den för tiden mest moderna utrustningen för telegrafi som gick att uppbringa. Det är som en hyllning till teknologin att innehållet i de morsekodade meddelandena exakt 99 år senare ska återupprepats i den för samtiden moderna teknologin med Twitter.
Meddelandena natten mellan den 14:e och 15:e april kom att sändas med hash-taggen #ns_mma av ns_museum. För den som i efterhand vill läsa meddelandena nås de på denna länk
För den som önskar finna flera aktiviteter på Twitter inför Titanics 100-års-minne kan man lämpligen följa @RMS_Titanic_Inc eller hash-taggen #Titanic.
Som sagt, tänk om John Charles och hans kumpaner i livbåten kunde ana vad vi skulle företa oss 100 år senare.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Nära.
I del 52 berättar jag om det svar National Personnel Records Center gav på min förfrågan angående John Charles tjänstgöring i första världskriget. Det svaret kom från den militära delen av NPRC. De hittade honom inte. Nu har svar kommit från den civila delen av NPRC. Med spänning öppnar jag kuvertet och läser första stycket med allt gladare min. De har hittat en John Asplund!
När jag så beskådar det bifogade utdraget ur något register finner jag en John Asplund som 1904 och 1905 skulle ha tjänstgjort på ett fartyg. Att John Charles som 15-åring skulle ha jobbat på amerikanska fartyg må bedömas som orimligt. Nära, men ändå inte.
Att NPRC har sökt igenom register från 1939 fram till dags dato är den sorts vänlighet som en efterforskare gläds åt. Dessutom får jag tips om att vända mig till den militära delen av NPRC, med tillägget om det möjligen var så att John Charles hade tjänstgöringsnummer 000020227. Nu vet ju inte civila NPRC att jag redan tidigare försökt med militära NPRC, utan något napp.
Nu återstår väntan på det utestående svaret från USCG - National Maritime Center, i Martinsburg, West Virginia. Jag hoppas de finner Titanicmannen, John Charles Asplund, i sina arkiv.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Sönerna och underskottet.
Blott tre dagar efter att moder Augusta Asplund avlidit upprättas bouppteckning den 8:e juni 1939. Två dagar därefter begravs Augusta Asplund och den 11:e juni gör Oskar ett besök hos John Charles på sjukhuset, där sjukjournalen förtäljer "Besök av en broder, ingen reda med honom, svarade ej på tilltal." Oskar var nog redan införstådd med att John Charles aldrig skulle bli bra igen, vilket framgår av hans brev ett år senare till morbror Otto. Med sin förmodade insikt uppkommer frågan om vad han säger till John Charles när moder Augusta är både död och begraven. Vad får John Charles veta och vad är hans reaktion? Att John Charles hade en god relation till modern kan vi ana.
Augustas frånskilde man, Johan August Asplund, var sedan 17 år död. Hennes äldsta son, Karl-alfred, var försvunnen i Amerika. Mellansonen, John Charles, var sedan 16 år intagen på Västerviks hospital och yngste sonen, Oskar, levde ett liv till sjöss. Det är mot bakgrund av denna familjesituation bouppteckning upprättas cirka tre månader före andra världskrigets utbrott.
Hela Augustas bouppteckning återfinner vi på Landsarkivet i Vadstena.
Bouppteckning
År 1939 den 8 juni förrättades av undertecknade bouppteckning efter fru Augusta Asplund, född den 16 april 1864 och senast boende å nr 1 i kvarterar Gasellen i Oskarshamn, vilken avlidit den 5 juni 1939 och såsom dödsbodelägare efterlämnat barnen:
1:o/ Karl Asplund, vistande å okänd ort i U.S.A.
2:o/ John Asplund å S:ta Gertruds Sjukhus i Västervik, samt
3:o/ Sjökaptenen Oskar Asplund i Skanör.
Vid förrättningen inställde sig sjökapten Oskar Asplund personligen. För å okänd utrikes ort vistande Karl Asplund samt för å S:ta Gertruds sjukhus intagne sinnessjuke John Asplund inställde sig fattigvårdssysslomannen Gustaf Svärdh, vilken förklarade sig åtaga sig godmanskap för dem, därest så skulle erfordras.
Boet uppgavs under edlig förpliktelse av kapten Oskar Asplund samt antecknades och värderades sålunda:
Tillgångar:
Innestående i Svenska Handelsbanken å motbok nr 1446 161:38
Kontant 31:-
Från begravningskassa 200:-
Pension 34:10
Möbler: soffa, säng, byrå, 4 mindre bord, 4 stolar, komod och 1 skänk, gardiner, mattor och div. prydnadssaker 25:-
I köket: Div. köksattiraljer m.m. 5:-
Nysilver: 1 duss skedar, 1/2 duss gafflar och div. 8:-
1 duss matknivar och div porslin samt linne 5:-
Summa: 472:48
Skulder:
Begravningskostnaderna 900:-
Brist i boet 427:52
Att allt vad till förestående bo hör blivit rätt uppgivet och icke något med vett eller vilja dolt eller utelämnat, betygar under edlig förpliktelse
Oscar Asplund
=============
Vid förrättningen närvarande:
Gustaf Svärdh
=============
Sålunda förrättat och tillgångarna efter bästa förstånd värderade, betyga
Arne Lundgren Johan Singren
Notabelt i denna bouppteckning är att sonen Karl Alfred Asplund tas upp såsom dödsbodelägare då hann ännu ej är dödförklarad, trots att ingen tycks veta var han är. Detta möjliga förbiseende ska komma att få sin upplösning senare i historien.
Det framgår också med all tydlighet under vilka knappa ekonomiska omständigheter moder Augusta levde, då hennes tillgångar inte ens täckte begravningskostnaderna på 900 kronor, motsvarande drygt 23-tusen i dagens penningvärde.
Min mor berättar att år 1937 har hon varit på besök hos Augusta, med sin mor - min mormor, Elin. Vid det tillfället hade Augusta en papegoja vid namn Klara som hon fått av någon av sina sjöfarande söner, troligtvis Oskar. I bouppteckningen, två år senare, ovan kan vi notera att någon papegoja ej ingår. Vidare berättas att den väggklocka min mormor innehaft, och som min morbror nu har, fick min mormor efter Augustas död.
Kvar av familjen Asplund finns endast de tre sönerna, varav en är försvunnen.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
En familj till sjöss.
Allt tydligare framgår det att familjen Asplund var snarast hemmastadda till sjöss. Dock gällde det inte moder Augusta, som enligt uppgift fick utöka försörjningen med att sy kläder åt andra.
John Charles fader, Johan August Asplund, skrevs med nummer 1174 in i Oskarshamns sjömanhus redan 1877, 12 år innan John Charles föddes. Johan August gör en oändlig mängd sjöresor. År 1907 finner vi honom mönstra på skonerten Adam i Oskarshamn som matros. Den 14:e augusti är det dags för avmönstring i Oskarshamn med en avlöning på hela 55 kronor. Nästa registering sker den 8:e oktober 1907 då han mönstrar på den norska skeppet Sterling, från Kristiania, i Oskarshamn, som matros. I kanten noteras "resa till afrika och vidare ett år". Johan August var redan skild sedan länge från Augusta och reste uppenbarligen jorden runt. Den 30/12 1913 blir Johan august avförd från Oskarhamns sjömanhus på grund av "bristande sjötjänst".
Den äldre brodern, Karl Alfred, emigrerade som vi redan vet år 1907 till Amerika. Han skrevs in i Oskarshamns sjömanhus den 18:e juli 1902 med inskrivningsnummer 4406. Förutom de tidigare sjöfärderna som framgår av del 55, finner vi att Karl Alfred mönstrade på briggen Emilie, i Oskarshamn den 16:e augusti 1905, med inskrivningsnummer 4406, som jungman. Den 15:e november återkommer han till Oskarshman och avmönstrar där. Den 4:e augusti 1910 noteras han som avförd i Oskarshamns sjömanshus, med noteringen "för bristande sjötjänst", vilket förefaller naturligt då han varit emigrerad sedan tre år tillbaka.
John Charles lillebror, Oskar, ska även han bli sjöman. Som 20-åring skrivs han in i Oskarshamns sjömanshus den 11:e juni 1909. Samtidigt mönstrar han, med inskrivningsnummer 5273, på briggen Trio, från Östhammar, i Oskarshamn. Fem månader därefter mönstrar han av i Rostock, tyskland, den 20:e november.
Från inskrivningen i sjömanshuset kan vi också utläsa att hela hans namn är Arvid Wilhelm Oskar. Han tog styrmansexamen den 29:e maj 1915 och sjökaptensexamen den 27:e maj 1916. Han kom att få hela 24 års erfarenhet av sjöliv som kapten innan torpeden avslutar hans liv 1940.
Oskars vidare sjöfarter under 1910-1912 visar sig vara följande:
-1910, 15:e april, påmönstring Oskarshman, som jungman, på barkskeppet Greta, från Bergkvara
-1911, 5:e januari, avmönstrar i Karlskrona från barken Greta
-1911, 3:e april, påmönstrar som lättmatros på barken Greta
-1911, 17:e juni, avmönstrar från barken Greta, i Kalmar
-1911, 29:e juni, påmönstrar i Oskarshamn, som lättmatros på skonskeppet Mathilda, från Oskarshamn.
-1911, 15:e november, avmönstrar i Oskarshamn, från Mathilda
Familjen Asplunds relationer till havet präglar deras liv. Fadern torde av antalet registreringar i sjömanshusen närmast ha levt till sjöss under hela sitt liv. John Charles överlevde havet 1912, medan för Oskars del blev havet hans ättestupa.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
18-åringen går till sjöss.
Genom att gå igenom de sjömanböcker som finns från Oskarshamns sjömanshus kan vi skapa en bild i kronologisk ordning av John Charles tidiga liv på sjön. Hans äldre broder Karl Alfred har redan 1905 gått till sjöss och hans yngre broder Oskar ska komma att gå till sjöss 1909.
Som 18-åring mönstrar John Charles Asplund den 4:e april 1907, med inskrivningsnummer 4934, på ångaren Nora, i Oskarshamn, som kock. Tre månader senare, den 6:e juli, mönstrar han av åter i Oskarshamn med en avlöning på 25 kronor vilket i dagens penningvärde motsvarar drygt 1100 kronor.
Den 21:e augusti mönstrar han på skeppet Canton, från Malmö, i Oskarshamn, som jungman. Någon vecka före jul, den 19:e december mönstrar han av samma skepp i Aarhus med 30 kronor på fickan.
Nu dröjer det ända till den 29:e april 1908, när vi finner honom mönstra på skonaren Wasa, från Figeholm, i Figeholm, åter igen som jungman mot en ersättning av 38 kronor, för att avmösnstra i Ystad på självaste midsommarafton den 23:e juni.
Den 22:e juli 1908 mönstrar John Charles på ångaren Öresund, från Helsingborg, i Oskarshamn, som jungman. Exakt tre månader därefter, den 22:e oktober mönstrar han av i Helsingborg. Avlöningen för denna resa blev 38 kronor motsvarande nästan 1400 kronor i dagens penningsvärde.
Som vi redan känner till mönstrar han på briggen Frida, i Västervik, den 28:e april 1909. I över ett halvår tjänstgör han på Frida för att den 4:e november mönstra av i Västervik.
27:e april 1910 har John Charles stigit i graderna och mönstrar på ångaren Ariel, i Oskarshamn, såsom lättmatros. För Ariel noteras speciellt "utrikes fart". I dryga två månader tjänstgör han ombord för att den 30:e juni avmönstra i Ystad med hela 45 kronor, motsvarande strax över 2000 kronor i dagens penningvärde.
Vi vet sedan tidigare att den 22:e november 1910 påbörjas John charles avlöning på pansarskeppet Thule, med hemmahörighet i Karlskrona. Frågan är vad han gjorde under tiden juli till november detta år.
Från 18 till 21 års ålder har John Charles gått från kock, via jungman till lättmatros genom att arbeta på de sex olika fartyg, vi funnit sjömanböckerna. På pansarskeppet Thule vet vi redan att han slutligen 1911 noterades som signalmatros. Han hade ett liv till sjöss, som med alla sannolikhet gav honom kunskaper om sjön och sjöliv. Vad han då inte visste var att han skulle komma att ha nytta av sina erfarenheter när den stora fartygskatastofen med världen första osänkbara skepp skulle komma att ske i aprilnatten år 1912.
[ kommentarer 2 ] ( 48 visningar ) | permalink | related link
Datering som styrker teorin.
I del 65 beskriver jag teorin om att John Charles skulle kunna ha varit besättningsmedlem på USAT/USS Finland 1917-1919. En tjänsteman på National Archive vill hjälpa till att finna Mr Asplund.
Tjänstemannens svar kommer och med spänning klickar jag på mailet för att läsa:
"I have completed my search of our records and located a Certificate of Service Issued to Mr. Asplund for February 7, 1918 in New York.
This certificate was located in Record Group 41, Records of the Bureau of Marine Inspection and Navigation (Records of Certificates Issued to Life-boatman and Able Seaman, 1915-1935.
I examined our muster rolls for the USS FINLAND and was unable to locate any listing of Mr. Asplund on the ship. This tells me he was probably aboard the vessel when it was under the operation of the Army."
Det finns alltså ett tjänstgöringsintyg daterat 7:e februari 1918, som intygar att John Charles tjänstgjort som sjöman (livbåtsman eller olicensierad sjöman).
Av USAT Finlands historia vet vi att hon blir torpederad 28:e oktober 1917, varpå hon lagas i Frankrike. Den 5:e januari 1918 återkommer USAT Finland till New York, för att först en dryg månad senare, den 10:e februari åter bege sig ut till sjön med destination Europa. Under den tid som USAT Finland ligger i New York får John Charles ett tjänstgöringsintyg.
För att kartlägga tiden före 5:e januari 1918 får jag av arkivtjänstemannen två adresser att tillskriva för att framkalla ytterligare fakta om John Charles förehavanden under första världskriget.
Tänk om John Charles verkligen var med om torpederingen av USAT Finland, tänk om han åter en gång fick uppleva hur stäven på ett fartyg krossas. Den första gången av ett isberg, den andra av en torped. Tänk om.
[ kommentarer 2 ] ( 46 visningar ) | permalink | related link
Utmärkt service.
Utifrån antagandet att John Charles tjänstgjorde i Merchant Marines letar jag på nätet och finner siten usmm.org, där jag via en mailadress ställer frågan om hur jag kan finna besättningslistor inom Merchant Marines och specifikt fartyget Finland. Inom fem timmar kommer svaret.
"Sorry not sure who has records that far back. Try national archives since this may have been part of naval overseas transportarion service."
Jag tar rådet ad notam och finner siten archives.gov som har ett alldeles utmärkt sökbart arkiv. Med viss naturlighet finns inte allt historiskt material digitalierat och tillgängligt. Jag kommer så långt att jag hittar beskrivningen, identifieringen av vilka dokument som kan innehålla John Charles tjänstgöring. I ett mail till national Archive frågar jag hur jag kan gå vidare, och får ett mycket tillmötegående svar.
"This is in response to your question regarding a Merchant Marine who served aboard the USAT FINLAND / USS FINLAND during the first World War.
If you could give me the persons name and the years he served aboard the vessel I could check our muster rolls (crew list) for the ship as long as the time served was after April 1918. This is when the ship was commissioned as a US Navy vessels. If not, there are other ways to research his service as a merchant mariner."
Glad av ännu en tillmötesgående kontakt svarar jag omgående med namn och tidangivelser.
Nu råder väntans tider.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
På havet i kriget med tankarna hemmavid.
John Charles bror, Oskar, som blev torpederad sista dagen år 1940, skrev ett sista brev hem den 2:a december samma år. Vad Oskar inte visste då, som vi vet nu, var det grymma öde han skulle möta vid närkontakt med den tyska ubåten en knapp månad efter brevskrivandet. Genom att läsa brevet får vi en bild av hur en kapten på ett lastfartyg tänker mitt under brinnande krig.
Han skriver till sin morbror, som kan antas vara närmast anhörig, då både fadern och modern dött och broder Karl-Alfred är dödförklarad och John Charles är intagen på sjukhus.
Ombord den 2 december 1940
Käraste Morbror och Moster
Hjärtligt tack för brevet som jag emottagit, Ja det är dåligt med postgången nu för tiden. Som jag ser av brevet mår Ni bra och att Linnea har en dotter. Det var ju roligt eller vad tycker Morbror. Det är väl besvärliga tider hemma, allting dyrt och svårt att erhålla. Morbror har det väl lite bättre än vad dom har i städerna, för där är det nog svårt. Jag ser att Morbror inte har skaffat någon lantegendom och det kanske är lika bra nu när Sverige blev utanför kriget, Jag såg att Morbror varit och sagt upp pengarna, men det är väl bäst att ändra det nu så att inte räntan förloras. Morbror kanske är vänlig och ordnar det. Hur är det för övrigt, är det dåligt med mat och vad som behövs i Sverige. Jag ser att Josef i Klintehult varit på militärtjänst hela sommaren. Är han nu hemma och vad gör han. Det där lantmäteriet är väl inte så lönande.
Ja detta krig ser inte ut att sluta någon gång, man vet inte huru länge det kommer till att vara. Hur är det med min kusin Elin i Isgölen, Jag skrev i mitt förra brev att om morbror ansåg att hon icke tog illa upp, Morbror skulle vara vänlig förskottera till min hemkomst och giva henne Kr. 50:- Jag betalar det vid min hemkomst. Mannen är kanske borta på militärtjänst så hon kanske skulle behöva dem. Dom där madrasserna och täckena som är hos Morbror tror jag det var mammas önskan att hon skulle ha om hon ville ha dom. John bliver väl aldrig bra och det är ju endast besvär med att vårda det. Jag kan endast lämna min adress till New York, m/s "Valparaiso" c/o A. Johnson & Co. 1630 Fifht Avenue, International Building, New York U.S.A.
Jag får önska Eder alla God Jul och Gott År, hälsningar Oskar.
Oskar förefaller ekonomiskt engagerad och kan antas ha ganska gott om pengar. Givmildheten att ge 50 kronor till Elin, som är min mormor, känner vi igen från John Charles totala välvillighet när han ger den frysande eldaren i räddningsbåten sin rock mitt ute på Atlanten. Denna gemensamma godhet har nog både Oskar och John Charles fått från moder Augusta, som flera har vittnat om som en mycket omtänksam person. Beskrivningen av samtiden i Oskars brev visar på en realism, då antagandet om att John Charles inte ska bli bättre, är de facto korrekt. Några religiösa uttryck med hänvisningar till Gud föreligger inte heller.
Den adress Oskar uppger leder till Axel Johnson Nordstjernan rederiernas kontor i New York. Rederiet hade flera på den tiden moderna fartyg som gick under i kriget när minor sprängdes och torpeder träffade skrovet.
Kaptenen Oskar skrev de sista bevarade orden i familjen Asplund, vid den tidpunkt när John Charles, Titanicmannen, hade 985 dagar kvar på sjukhuset.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Tillbaks Nästa
Kategorier
