Allt grävande efter Titanicmannens, John Charles Asplunds, liv är tillräckligt mycket innehåll för en bok. En bok om grävandet, efterforskandet, letandet, pusslandet, utan att göra anspråk på att vara en avhandling med forskningsstatus. Det blir en berättelse som möjligen kan inspirera någon annan att ta tag i släktens gamla skröna och reda ut vad det egentligen handlar om eller helt enkelt en spännande läsning om ett märkligt livsöde.
Utkast utskrivet.
Hittills föreligger 120 sidor i läsvänligt A5-format. Justeringar och omflyttningar tillhör vardagen. Funderingar på om bilder ska vara inlemmade i textmassan eller om de ska ingå i ett eget bildblock i mitten av boken är sådana ställningstaganden som jag aldrig ställts inför tidigare. Jag har aldrig satt samman bok. Jag är nybörjare och med det följer alla nya lärdomar en nybörjare kan erövra.
Nästa uppgift blir att skapa en kronologi, en stadig struktur, längst bak i boken, som läsaren kan ha att hålla sig i när detaljerna och relationerna går på djupet.
Bland nyheterna, som kommer längre fram här på titanicmannen.se, hör att jag fått kopia på det sista brevet som John Charles bror, Oskar, skrev hem till sin morbror och moster, innan han blev torpederad 1940. Därutöver fortsätter sökandet i Amerika efter John Charles möjliga tjänstgöring på fartygget Finland.
När boken blir klar och vad som hinner komma med i boken och hur det slutligen kommer att se ut är det ingen som med exakthet vet ännu, inte ens jag.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
En möjlighet.
Skrönan om Titanicmannen innehåller ett moment som säger "att han skulle ha kämpat på Finlands sida i kriget" . Det finns två tänkbara krig under perioden 1912-1923. Det första är naturligtvis Första världskriget, vilket han ju faktiskt registrerade sig för den 5:e juni 1917. Det andra är Finska inbördeskriget, som bemannades av tyskar, ryssar och 550 svenskar. Det finns en Asplund med bland de 550, men han avled, vilket ju inte John Charles gjorde. Alltså återstår Första världskriget.
Vi vet att han alltså registerade sig den 5:e juni 1917. Nästa notering är drygt två år senare, den 15:e juni 1919, när han färdas med fartyget Bourbancy från New York till Rouen. Vad hände från 5/6 1917 till 15/6 1919 är den fråga som söker svar.
Den 28:e maj 1917 rekvirerade den Amerikanska armén ett civilt fartyg vid namn Finland för transport av soldattrupper till Frankrike. Efter en hastig ombyggnad lämnar fartyget New York den 14:e juni, nio dagar efter John Charles registrering, i riktning mot Brest i Frankrike. Efter rapporter om stor ubåtsaktivitet utanför Brest omdirigerades Finland till Saint Nazaire istället.
Fartyget Finland bemannades i huvudsak med officerare och matroser från Merchant Marines, ungefär motsvarande handelsflottan. Två officerare samt vapensoldater, signalmatroser samt kvartersmästare deltog från Amerikanska flottan.
Enligt vad vi hittills funnit tillhörde John Charles Merchant Marines snarare än Amerikanska flottan. Rent tidsmässigt skulle alltså John Charles Asplund ha kommit att kunna vara besättningsman på USS Finland. Den del i skrönan som talar om hans stridande på Finlands sida kan vara en förvanskning av att han stred på USS Finland.
Intressant att notera är att Finland i början 1900-talet gått på linjen New York - Neapel för rederiet White Star Line, alltså samma rederi som Titanic tillhörde.
USS Finland gjorde flera överfarter mellan New York och Frankrike. Den 28:e oktober 1917 påbörjade USS Finland en återfart från Frankrike till New York, när hon klockan 09.27, 280 km utanför Franska kusten, blev träffad av en torped från den tyska ubåten U-93, på styrbords sida. Panik spred sig bland den civila besättningen, livbåtar började hissas ned utan kaptens order. De militära officerarna fick skjuta revolverskott för att få besättningen tillbaka på USS Finland. Fartyget kunde för egen maskin ta sig tillbaka till Brest för reparation. Först den 5:e januari 1918 kunde Finland återuppta sin återresa till New York.
Den 26:e april 1918 flyttas USS Finland från Amerikanska armén till Amerikanska flottan där hon gör fem överfarter med totalt 12654 trupper. Efter krigsslutet gör Finland 8 tur-och-retur resor till Amerika, där hon transporterar hem totalt 32197 personer. Slutligen den 4:e september 1919 återlämnas Finland till krigsministeriet och vidare till Red Star Line. 1928 skrotas Finland.
Fartyget Finland var sålunda i tjänst under hela den period som John Charles på något vis tjänstgör i kriget. Med tanke på John Charles kunskaper som sjöman och att han troligen ingick i Merchant Marines är det alltför många komponenter som passar för att teorin om USS Finland ska kunna förkastas som förklaring på skrönan. Mot bakgrund av John Charles dramatiska liv skulle det inte förvåna mig det minsta om han tjänstgjorde på Finland, om han var med om torpederingen oktober 1917.
Teorin om John Charles tjänstgöring på Finland är en möjlighet som återstår att bevisa.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Artikel med gensvar.
Artikeln om Titanicmannen visade sig bli en helsida på sidan 2 den 17:e februari.
;)
Det fina med en tidningsartikel är de reaktioner och responser som uppkommer, den stimuli som får någon att göra något, att bidra med något. Sålunda får jag veta att "det kom in en äldre man på tidningens redaktionen som hade bott på Köpmangatan 3 i Oskarshamn (huset finns inte längre) när han var liten. En av grannarna hade varit en släkting till John Charles. Mannen berättade att när det pratats om John hade det bla handlat om varför han inte jobbade sig över Atlanten på Titanic eftersom han var sjöman, i stället för att lösa biljett.
Frågeställningen kan ju synas relevant, då John Charles var sjöman. Men samtidigt var det inte lätt att få jobb och det blev troligen inte lättare av att arbetet skulle vara kortvarigt, då målet ju var att flytta till det stora landet i väster.
I tidningsartikeln nämns kortfattat ett citat, där jag säger att "- Att han inte stred för Finland säger sig självt eftersom Finland inte deltog i första världskriget.". Mitt korta påstående har fått en läsare att reagera och skriva följande till tidningen:
"Läste med nöje artikeln på sid 32 i dagens (2011-02-17) nummer av Barometern. Artikeln handlade om sjömannen John Charles Asplund. Forskaren i fråga har grävt enligt utsago och hittat en del. Jag ser det som en lapsus att inte veta mer om samtidshistorien då han säger på ett ställe att "John Charles inte kan ha varit i Finland då Finland inte deltog i första världskriget". Nä det kunde han inte, för Finland som nation fanns inte då, varför? Jo, Finland blev självständigt 1917. Därefter följde ett inbördeskrig 1918 och i samband med andra världskriget två krig mot Ryssland 1939-1944 och ett mot Tyskland vintern 1944-1945. (Källa Wikipedia). I och med detta så kan John Charles Asplund ha varit med i inbördeskriget i Finland 1918. Att släktforska är kul och lärorikt men man måsta vara källkritisk."
Läsaren har alldeles rätt i att det rådde inbördeskrig i Finland den tid som John Charles tjänstegjorde under första världskriget. Just denna möjlighet har jag grävt något runt, utan att ha redogjort för det, och inte funnit något som helst spår. Jag har inte funnit att några Amerikanska styrkor bistått någon av sidorna i inbördeskriget. Dessutom är det ett faktum att John Charles var registrerad för tjänstgöring i kriget för Amerika. Vi vet också att han åtminstone under senare delen av kriget tjänstgjort på fartyg på Atlanten.
Ehuru och emedan, som det sägs, väcker denna reaktion upp spåret runt varifrån momentet om Finland i skrönan kommer. Det finns andra tänkbara spår som jag avser återkomma till.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Helsida.
Enligt uppgift per telefon ska Oskarshamnstidningen i dagens nummer ha gjort en helsida om Titanicmannen, John Charles Asplund.
Jag vet att nåt var på gång, men inte vad. Med spänning väntar jag på resultatet när ett exemplar av tidningen hamnar i min brevlåda inom några dagar.
Risken finns att jag där har utlovat att skriva en bok om Titanicmannen. Det är på det viset man tvingar sig själv att göra saker. Att sätta sig i skiten, att utlova offentligt, att ställa sig på torget och berätta om allt som ska göras.
Intill dess tidningen anländer lever jag i ovisshet.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Skakande.
I del 45 refererar jag till ett brev som Carl Olof Jansson skrev den 17:e april 1912 från fartgyget Carpathia. Genom hans systerdotter har jag fått tillstånd att publicera brevet, där han beskriver sina upplevelser.
On Board
CUNARD
R.M.S. CARPATHIA
den 17 april. 12
Bästa föräldrar och syskon
Nar jag nu skriver till eder kan jag inte nog tacka Gud för att jag är vid liv. Jag tänker att när ni erhåller detta brev anser ni mig som död ty jag tänker att tidningarna har nog omtalat Wärldens största ångare Titanic gått under med man och allt.
Jag skall helt kort tala om hur det gick till. Allt kan jag inte beskriva ty man kan inte med penna tolka det gräsliga som jag blev vittne till. Söndag natt kl. 11.30 blevo vi helt plötsligt väckta och underrättade om att båten stött tillsammans med ett isberg och hålde på att sjunka.
Vi hinde inte mer än få på oss byxorna och mössan förrän vattnet trängde in i hytterna å vi måste springa upp på däck. Räddningsbåtarna firades ner och lösen var att kvinnor och barn skulle räddas så långt som möjligt var. När sista båten firades ner var det 2 svenska flickor som fick tag i mej å ville jag skulle gå med i båten men blev motad. Då skreks det kvinnor först, men när de såg mig stå utan allt hopp om räddning kastade de sig handlöst ur båten i vattnet.
Den stora båten sjönk med en väldig explosion och det sista var att hoppa direkt i vattnet. Med många skråmor litet varstans på kroppen begynte nu en vild kamp för livet ute i atlantens vreda vågor.
Vi var 2 svenska pojkar. Jag och en tidningsmans vid namn August Andersson från Ystad. Vi höllo varandra i hand och kämpade gemensamt för livet. Vi fick slutligen fatt i en flotte spilllror lösryckta från fartyget, som vi höllo oss fast vid men vi blev så många till slut att den sjönk. Då uppstod vilt slagsmål i vattnet för att få del att släppa så någon kunde bli räddad. Det lyckades. Vi var till sist omkring 50 man som hålde oss fast men innan vi blev upptagna vilket skedde efter 8 timmars vild kamp i kolsvart mörker med jämmerrop som skar genom både märg och ben var vi blott 11 kvar som levde. 3 av dess var vansinniga. 4 dog inom 3-4 timmar. Till slut var vi 4 kvar som härda ut.
Jag ligger fortfarande men är snart redo att gå upp. Vi har så god vård så det hela kommer nog att gå bra. Nu ska ni inte taga allt för illa vid fast det har sett mörkt ut. Jag är rädd att ni redan fått underrättelse å tagit allt för illa upp. I så fall undrar jag inte på det.
När jag tänker på det hela så förstår jag inte hur jag kunde bli räddad men min kallblodighet att kunna stöta ifrån mig dom andra så vi kunde hålla oss över vattnet gjorde mycket till. Det är hemskt men i ett sådant ögonblick är det endast frågan om sitt eget liv. Orkar nu inte anstränga mina tankar längre utan slutar nu med en hjärtlig hälsning till eder från eder genom Guds försyn räddade son.
CO. Jansson
Skall strax skriva igen vid framkomsten till Newyork.
Dom räddade anses vara omkring 300 av 3.200 således 2.900 förlorade, samt alla våra pengar kläder och resgods. Vi får allt vi behöver vid framkomsten.
Skakande. Kylan i vattnet känns ända in i märgen.
Den August Andersson som Carl-Olof nämner är den man som är mera känd under namnet August Wennerström. Enligt C-G Wetterholms bok, Titanic, var August Andersson socialist, liksom Carl-Olof, och blev inte populär i Sverige efter att ha kallat Oscar II för "tjufvarnas kung". Därför köpte han sin Titanic-biljett i Köpenhamn under namnet Wennerström och flydde landet med dold identitet.
Både Carl-Olof Jansson och August Wennerström (Andersson) räddades i livbåt A. Det är med dessa båda räddade ungsocialister John-Charles, Titanicmannen, poserar på bilden i del 45.
Carl-Olof Jansson bosatte sig i Nebraska och avled där den 23:e mars 1978 i en ålder av 88 år.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Möjlig fortsättning på Thule.
Ju mer jag letar ju mer detaljer framkommer och ju mer kan tidigare antaganden bekräftas eller dementeras. Från del 54 vet vi att John Charles blev besträffad för midsommarrymningen och att han avpolleterades på Stockholms station den 27:e juli 1911. En slutsats om att han hamnade på flottans sjukhus i Stockholm den 27:e juli 1911 kan inte längre styrkas. Så är det med efterforskning - pusslet förändras.
I ett dokument från fartygschefen "Till chefen för underofficers- och Sjömanskårerna i Karlskrona" den 27:e juli 1911 skrivs följande:
Härmed får jag vördsamt anhålla om ersättning för följande personal under den 29 dennes:
1 värnpl. signalmatros
1 värnpl. förrådsman
hvilka afpolleterats från pansarbåten till Garnisonssjukhuset i Stockholm
H.M. Pansar Thule Karlskrona den 27 juli 1911
Fartygschefen
Garnisonssjukhuset i Stockholm låg i det nuvarande Landstingshuset på Agnegatan på Kungsholmen. Sjukhuset lades först 1969. Då datumet den 27:e juli stämmer med den dag John Charles blev avpolleterad finns här en möjlighet att han skulle ha hamnat på Garnisonssjukhuset. Dock följer ytterligare dokument som påvisar raka motsatsen.
Förteckning över det beväringsmanskap, som är kommenderat å H.M. Thule från och med den 30 dennes 1911
Fastställd eller för särskildt fall bestämd besättningslista : Sign. matr.
Inskriftn.-n:r : 130 224/10
Namn : Asplund
Anteckningar : Fr. arrest d. 29/10
d. 29 juli 1911
I denna förteckning framgår det att John Charles Asplund skulle vara kommenderad signalmatros på Thule från och med den 30:e juli 1911, alltså 3 dagar efter att han blev avpolleterad på Stockholms station. Som anteckning anges "från arrest den 29/10", vilket skulle kunna tolkas som att han från att avpolleterats den 27:e juli hamnade i arrest fram till 29:e juli för att från och med den 30:e juli återgå som signalmatros på Thule.
Den 30:e juli 1911 är det 258 dagar kvar till Titanic ska gå under. Var det så att han fortsatte sin tjänstgöring på Thule en tid ytterligare? I sådana fall uppträder frågan när han var i Hartlepool på Skonerten Margareta, som uppges ha varit under 1911?
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Nio dagars ledighet.
Från del 54 vet vi att John Charles rymde från pansarskeppet Thule den 22:e juni 1911. Midsommarafton inföll år 1911 den 23:e juni, som råkade vara en fredag. Det var först efter 1953 som midsommarafton ändrades till att alltid vara på en fredag. John Charles rymde alltså en torsdag.
Fartygschefen på pansarskeppet Thule skriver "Till chefen för underofficers- och Sjömanskårerna i Karlskrona" först den 26:e juni följande:
"Jämlikt Regl. för marinen Del II §§ 164 o 176 mom 1 får jag härmed vördsamt anmäla att Vpl. No. F130 224/10 Asplund, 175 225/10 Karlsson och 240 227/10 Nilsson äro att anse såsom rymmare fr.o.m. den 25 juni kl. 10 e.m. H.M. pansarbåt Thule Hårsfjärden den 26 juni 1911.
Fartygschef"
John Charles anses alltså som rymmare först söndagen 25:e juni klockan 10 på kvällen. Han är inte ensam rymmare från Thule som vid tillfället befann sig på Hårsfjärden - en plats som 71 år senare skulle vara scenen för ubåtsjakt. Hårsfjärden användes på den tiden som ankringsplats för flottans större pansarskepp, långt innan nuvarande Berga örlogsbas blev verklighet.
Titanicmannen synes ha varit från skeppet över hela midsommarhelgen, kanske levde han loppan på någon Hårsfjärden närliggande dansbana, eller begav han sig på galej till storstan.
Den 3:e juli skriver så åter fartygschefen "Till chefen för underofficers- och Sjömanskårerna i Karlskrona" följande:
"Jämlikt Regl. för Marinen Del II § 164 får jag härmed vördsamt meddela att såsom rymmare anmälda värnpliktige n:r 130 224/10 Asplund, 175 225/10 Karlsson och 284 224/10 Swartz återkommo ombord den 1:a juli kl. 3 em. H.M. Pansarbåt Thule Hårdsfjärden den 3/7 11.
Fartygschef"
Thule ligger alltså kvar på Hårsfjärden, åtminstone ända fram till 3:e juli, som var en måndag. John Charles uppges återkomma lördagen den 1:e juli. Förutom han själv återvänder även en av de andra rymmarna som fartygschefen skriver om den 26:e juni. Dessutom återkommer ytterligare en värnpliktig från rymning, vilket förstärker bilden av att rymningar inte på något vis var ovanliga. Den 1:e juli har John charles varit på rymmen i nio dagar. På nio dagar kan det hända mycket i Titanicmannens liv, har vi lärt oss.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Nya fynd i Krigsarkivet.
Krigsarkivet bjuder på en utomordentligt god service. Allt finns katalogiserat, fötecknat med ordning och reda. Det jag själv behöver lägga till är tid - tid att leta i volymerna av dokument som serveras mig. Varje bok, mapp eller bunt är som att öppna en skattkista där vad som helst kan tänkas finnas.
Vid detta tillfälle finner jag att John Charles Asplund verkligen blev avpolleterad till flottans sjukhus från pansarskeppet Thule i december 1910. Fartygschefen har skrivit till Chefen för underofficers- och sjömanskårerna i Karlskrona.
;)
Fartygschefen skriver:
"Härmed får jag vördsamt meddela att Vpl. n.r. F130 224/10 Asplund under den 6 dennes afpolletterats till flottans sjukhus med kost och likvid ombord t.o.m. samma dag.
Asplund afpolleteras på grund af sjukdom, som han utan självförvållande ådragit sig under tjänstgöring.
Förhållnings- och beklädnadsbok bifogas H.M. Thule Karlskrona den 7 december 1910.
Fartygschef"
Då Thules hemmahamn var Karlskrona antar jag att flottans sjukhus i Karlskrona avses. I andra sammanhang brukar det uttryckligen stå om avpolleteringen avser t.e.x flottans sjukhus i Stockholm.
Härifrån skulle jag kunna gräva ett steg vidare och gå igenom journalerna från flottans sjukhus i Karlskrona för att finna Titanicmannen och möjligen se vari hans sjukdom bestod. Volymerna är många och stora. Jag avvaktar då jag redan nu vet att han kom tillbaka till Thule och blev ånyo avpolleterad till sjukhus den 27:e juli 1911.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Ytterligare fynd.
Från del 56 vet vi att i John Charles avlöningsbok, folio 260, finns en hänvisning till folio 316. Denna folio är funnen och kompletterar genom att visa upp ytterligare en avlöningsbok som delvis täcker samma tidsperiod som nummer 260. I folio 316 noteras det att "aflöningen påbörjad den 13/12", vilket syftar på år 1910, att jämför med folio 260 där avlöningen påbörjas 22/11 år 1910.
Följande noteringar är införda för år 1911 i folio 316:
Jan 31, Tvättning af kläder, kontant
Feb 15, Kontant, tvättning
Feb 29, Kontant
Mars 15, Kontant
Mars 31, Kontant
Tvätt
Tvätt
Tvätt
Tvätt
Tvätt
Maj 15, Kontant
Maj 31, Kontant
August, 30, Kontant Verif Nr 307
Den sista noteringen, i rött, är intressant då datumet Augusti 30 är cirka en månad efter det att han avpolleterats på flottans sjukhus i Stockholm. Kan det innebära att han vistats en hel månad på sjukhus eller att han avlönats i efterhand på något vis?
Att John Charles inte var ensam att rymma den 22:e juni 1911 bevisas ytterligare då följande almänna dokument påträffas.
"Chefen för underofficers- och sjömanskårerna får härmed anhålla, att i bilagda handlingar omförmälda beväringsmän måtte blifva allmänneligen efterlysta och, därest de anträffas, varda i vakten å Kungl. Skeppsholmen inställda. Sedan kungörelse om efterlysning blifvit utfärdad, torde ett exemplar däraf få förväntas. Stockholm den 22. juni 1911"
Det visar sig att den 22:e juni var dagen för midsommaraften år 1911. John Charles ville som 22-åring uppenbarligen inte vara ombord på ett pansarskepp över midsommar.
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Från juni till december 2010.
Miniutställningen Titanicmannen - från skröna till verklighet är efter hela sju månaders visning på Psykiatriska muséet i Västervik nedmonterad.
Tänk att det som en dag föddes som en undran över den där gamla historien, om att mormors kusin skulle ha varit styrman på Titanic, ledde fram till en miniutställning i över ett halvår på ett museum. Allt kan hända.
Jag vill gärna tacka Psykiatriska muséet i Västervik för ett utomordentligt gott samarbete och möjligheten att få visa miniutställningen på den plats där John Charles levde mer än en tredjedel av sitt liv.
Samtidigt rekommenderar jag ett besök på Psykiatriska muséet i Västervik. Där finns mycket att upptäcka om dåtidens hantering av det vi idag kallar psykiatrisk vård. Information om öppettider finns på www.psykmuseet.se
[ Lägg till kommentar ] | permalink | related link
Tillbaks Nästa
Kategorier
