John Charles är först.

130908Lilly Setterdahl bosatt i USA kom 2012 ut med boken ”Not my time to die” med undertiteln ”Titanic and the Swedes on board”. Lilly har alltså tagit sig an att kartlägga samtliga 123 svenska passagerare ombord på Titanic.

Den 293 sidor långa boken inleds med en kort beskrivning om situationen i Sverige runt 1912, för att följas av historien om det stora osänkbara skeppet. Efter att ha gått igenom vad pressen i både Amerika och Sverige skrev om katastrofen börjar avdelningen med överlevande svenskar. Och vem är först om inte John Charles i kraft av att hans efternamn kommer först rent alfabetiskt.

Lilly presenterar Titanicmannen nmed rubriken ”We can go back to bed”, syftande på att John Charles sa till Einar att det inte fanns några grund mitt ute i Atlanten. Väl medveten om utmaningen med att nedteckna så mycket fakta konstaterar jag dock att i underrubriken kallas John för ”Johan”. Därefter följer en redogörelse för hans liv i två och en halv sida baserad på vad en släktforskare i Skåne hittat i kyrkböckerna, vad som pulicerats i PLF-nytt i April 2011 samt vad jag skrivit på titanicmannen.se. Lilly har citerat delar av John Charles brev till sin moder i Maj 2012.

Einar Gervasius Karlsson ges cirka två sidor utrymme. Där framgår det att Einars far hette Per Fredrik Karlsson, född den 2oktober 1859 i Högsby. Einars mor hette Emilie Jonsdotter och var född den 18 juni 1860 i Kråksmåla. Märkligt nog hette John Charles moder Emilia Augusta Jonsdotter vid sin födelse. De två kamraternas mödrar hade alltså nästan identiska flicknamn. Moder Augusta är fyra år yngre än sin namne.

Den i särklass mest omskrivna är Ernst Ulrik Persson med hela elva sidor följd av August Wennerström på åtta sidor. De 34 överlevande ges en tredjedels utrymme i boken och de resterande 89 som omkom ges den sista tredjedelen.

Det är ett stort arbete att karlägga så många människor i detalj, vilket gör att ett antal slamkrypare och osäkra antaganden smyger sig in. Lilly Setterdah har ändock gjort en insats med blotta ansatsen att ge sig i kast med något så omfattande. För den som önskar forska vidare om svenskarna på Titanic tjänar boken som en bra inledning.