efterforskningen om den från Titanic överlevande John Charles Asplund
Efterforskningens delar
Succéföredrag om Titanicmannen
En timmas berörande levnadsöde.
Det första i en serie föredrag under rubriken Titanicmannen – från skröna till verklighet har idag genomförts till stor belåtenhet. Under cirka en timma var åhörarna trollbundna av berättelsen om John Charles Asplunds levnadsöde. Därefter vidtog frågestund om Titanic i allmänhet och om John Charles i synnerhet.
Jag berättade, enligt en av åhörna, med inlevelse och tydlighet John Charles dramatiska liv som överlevande från Titanic, deltagande i krig och åren på sjukhuset. Från publiken hördes under stundom något snyft, en stor andhämtning, ett vänligt uttryck av mänsklig värme. Något glasöga fick tas av för att torka en tår. Vidöppna ögon och fladdrande öron ville höra mer om hans spännande liv.
Tianic berör. John Charles berör. Succén är ett faktum.
Vill du också att jag (Jerker) ska komma till din förening, ditt företag, din sammanslutning eller ditt möte är du välkommen att kontakta mig på jerker@makeit.se eller ringa 070-5938827.
Del 94 – Southampton
Vandring i John-Charles fotspår.
Vi vet att John-Charles berättar i sitt första brev att han låg på Emigranthotellet i Southampton i ”några dagar”. John-Charles med kamrater ankom Parkestown den 8 April för att med tåg färdas via London till Southampton. De kan ha ankommit Southampton redan samma dag, vilket leder till två övernattningar innan Titanics avgång den 10 April vid 12-tiden.
Tiden i Southampton tillbringades i det som John-Charles kallar ”Emigranthotellet”. På engelska benämndes byggnaden för ”Emigrants home” och låg på Albert Road blott några hundra meter från kajplats 43 som Titanic skulle komma att avgå ifrån. Redan 1894 hade John Doling låtit uppföra byggnaden för den allt tätare emigrantrafiken och då döpt den till ”Atlantic Hotel”.
Atlantic Hotel, 1894
En julidag 2012, 100 år efter Titanics förlisning, kan vi gå i John-Charles fotspår på Albert Road och finna byggnaden. Efter ombyggnad till lägenheter framgår det tydligt att lediga lägenheter finns att hyra.
Atlantic hotel, sedemera Emigrants Home, sedemera lägenheter, 2012
På Southamptons stadsarkiv är det enda som finns kvar av Emigrants Home själva originalritningarna från 1890-talet. Vi kan se hur källarplanet innehöll kök, träningsrum och tvättrum. Bottenvåningen och de tre våningsplanen var identiska med enligt ritningen ett stort rum i mitten samt toaletter, handfat och trappor på varje sida.
Källarplan på Emigrants home
Fyra våningsplan på Emigrants home
Värt att nämna är att John Doling, som uppförde Emigrants home, hade sin dotter Elsie Doling och sondotter Ada-Julia Doling med på Titanic som andra klass passagerare och överlevande.
Det är med en känsla av overklighet vi går från Albert Road via Royal Crescent Road till Canute Road för att efter hundratalet meter svänga ned Central Road mot hamnen och kajplats 43. Det var troligen den vägen John Charles gick för 100 år sedan söndagen den 10 April i kyla och regn. Vid infarten till hamnen finner vi skylten som berättar att det var här det hände.
Del 93 – Hytt nummer 76
F-däck sektion G.
I John Balls bok, Lucky for some – Titanic’s Lifeboat 13 and its passengers, framkommer att John Charles och Einar bor i hytt nummer 76, i sektion G, på F-däck. Därmed går det att se vart John Charles befann sig i förhållande till isberget den hemska natten för 100 år sedan på Atlanten.
Hytt nummer 76 var en fyrbäddshytt. Om det var några flera passagerar som bodde i hytten förutom John Charles och Einar är obekant. De två andra sovplatserna kan ha varit lediga eftersom Titanic var långt från fullbelagd på denna sin jungfrufärd. John Charles talar bara i sitt brev om att ”Einar vaknade och väckte mig och sade att den har bestämt stött på ett grund”. Några andra passagerare nämner han ej.
En fyrbäddshytt på Titanic var utformad enligt nedanstående modell. Vi kan se att även tredje klass hytter hade rinnande vatten att tvätta sig i samt avlopp.
John Charles berättar i brevet att ”Det är en lång gång neri båten att promenera ” apropå att de först gick till aktern sen tillbaka till fören för att se allt vatten forsa in och sen tillbaka till aktern igen. Den långa gången kallades Scotland Road och fanns på E-däck, alltså ett däck ovan hytt nummer 76 på F-däck.
Med ritningarna över Titanic kan vi finna var hytt nr 76 var belägen.
Hytt nummer 76 markeras med den gröna pricken.
Hytten låg alldeles vägg i vägg med fläktschaktet som gick vertikalt på fartyget. Alldeles intill fanns en av de många ångpannorna på Titanic. Vi kan se att John Charles behövde bara svänga höger två gånger utanför hytten för nå de närliggande trapporna till E-däck och Scotland Road. Hytten ligger på babords sida av fartyget och Titanic krockade med isberget på styrbords sida.
Under F-däck fanns tre ytterligare däcksplan; G-däck, Orlop-däck och Tank-top-däck. F-däck bör enligt alla tillgängliga skisser ha legat ovan fartygets vattenlinje. Det var under vattenlinjen som Titanic träffade isberget.
Titanic, vattenlinjen och F-däck sektion G markerat med grön prick.
John Charles var således sovande på ”rätt” sida och dessutom på ett däcksplan ovan vattenlinjen. Passagerarna på G-däck torde också ha klarat sig från det omedelbara vattenflödet medan eldarna och personalen på orlop-däck och tank-top-däck var de första att bli överskjölda av Atlantens kalla vatten.
Boken om livbåt 13
Titanicmannen citerad.
Av en bekant blir jag påvisad det faktum att en bok som handlar om Titanics livbåt nr 13 givits ut i april 2012. Det var ju i livbåt 13 som John Charles och Einar lyckades överleva den hemska natten för 100 år sedan. Det är den engelska författaren John Balls som skrivit verket med titeln Lucky for Some – Titanic’s Lifeboat 13 and its Passengers. Utan den minsta tvekan beställer jag boken direkt.
Nu har den anlänt och spänt öppnar jag dess innandöme.
På sidan 64, 65 och 66 finner jag att John Balls, som är medlem i Englands alla Titanic associations, citerat ”The Titanicman”, vilket han troligen funnit på nätet, på titanicmannen.se. Eftersom John Balls förmodligen bara läst den engelska sammanfattningen som jag skrivit per juni 2010, vet han inte allt vi andra vet som kan svenska och kan läsa boken Titanicmannen – En efterforskande historia. John envisas med att kalla John Charles ömsom för Johan och ömsom för John och John säger att ”Jerker has some wild and fascinating speculative details…”. John har lyckats fånga det viktiga i John Charles märkliga livsöde och påtalar John Charles dramatiska liv.
Med en märklig känsla att såväl John Charles som jag blivit citerade i en nyutgiven engelsk bok ska jag nu ta mig an John Balls verk med spänning för att om möjligt finna ytterligare några pusselbitar i Titanicmannens, John Charles Asplunds, upplevelser på Titanic och i livbåt nummer 13.
Boken
Titanicmannen - En oändlig efterforskande historia
Var han verkligen med på Titanic? Styrde han fartyget? Blev han galen, som det sägs? Varför? Frågorna är många när en gammal släktskröna ska klarläggas.215 sidor
Fraktfritt inom Sverige