Vem var han?

I John Charles andra brev efter räddningen från Titanic skriver han till sin mor och berättar om vad som hände på havet den ödesdigra kvällen. I livbåt nummer 13 fanns enligt uppgift 65 personer. Bland dessa 65 fanns fyra av Titanics totalt 174 eldare.

John Charles berättar i brevet att ”jag hade ej behövt frysa sådant om inte jag hade lånat bort min rock till en eldare som var i den räddningsbåten som vi var i han hade inte mera på sig än ett långery ställ eller vad det kallas. Jag tyckte att han behöver den bättre än jag.” Det var kallt under natten på havet och eldarna var ju vana vid hetta på sin arbetsplats och var därför inte klädda för kyla.

Vilken eldare var det som John Charles gav sin rock, uppkommer undran. Något definitivt besked står ej att finna, men några fakta finns över vad som skedde i livbåt nummer 13.

Frederick Barrett, från Southampton var 28 år och eldare. Han jobbade i pannrum 6 vid tiden för kollissionen med isberget. Han tog sig upp på däck och beordrades att ta kommandot i livbåt nummer 13. Cirka klockan 01.40 på morgonen den 15 april 1912 hissades livbåten ned mot vattnet. Den var nära att hamna i utloppet av vatten från en av fartygets pumpar och när den nådde havsytan drev den iväg och var nära att hamna under nästa livbåt, nummer 15, som också hissades ned. Barrett ska då snabbt ha tagit sig till linorna och lyckats kapa dem så att livbåt nummer 13 gick fri och kunde ros bort från Titanic.

I John Charles andra brev skriver han ”När dom hade firat ner oss till vattnet så gjorde vi loss båten från linorna och rodde en 50 meter ifrån honom”. Med att använda pronomenet ”vi” ger John Charles intryck av att vara delaktig i att snabbt lyckas kapa linorna.

Frederick Barrett

I sjöförhören efteråt säger Barrett:
Fråga: What officer was in charge?
Svar: No officer in it. Because I had no clothes I felt myself giving out and gave it to somebody else. I do not know who it was.

Barrett uttalar här att han inte hade några kläder och blir därmed tydligt en kandidat för John Charles välvilja.

George William Beauchamp, 24 år, från Southampton var också eldare. Han lyckades fly i livbåt nummer 13. Han lär ha skakat av den kalla luften och det berättas att ”när en gammal dam ska ha erbjudit honom sin kappa ska han ha vägrat och istället insisterat på att kappan skulle ges en ung irländsk flicka i livbåten”. Beauchamp kan ju därefter ha erbjudits John Charles rock och godtagit det erbjudandet eftersom John Charles var en man. Uppenbart är att Beauchamp frös.

Det finns även berättelse om en Ruth Elizabeth Becker, 12 år från Southampton, som ska ha givit en filt till en av eldarna som frös så han skakade.

Därutöver finns två eldare ytterligare från Southampton. James Crimmins, 21 år och William James Major, 32 år. För dem finns inga noteringar om vad som skedde i livbåt nummer 13.

En man vid namn Choong Foo, 32 år från Hong Kong, var till yrket eldare, men reste med Titanic som passagerare.

100 år efteråt kan vi inte klarlägga vilken eldare John Charles gav sin rock till. Antingen var det Barrett, Beauchamp, Crimmins eller Major, som kan ha John Charles att tacka för sin överlevnad.

I livbåt nummer 13 fanns totalt 10 svenskar. Tre av dessa 10 känner vi redan i John Charles Asplund, kompisen Einar Karlsson och Gunnar Isidor Tenglin. Vad sa de till varandra där ute på det spegelblanka havet för 100 år sedan? Från flera livbåtar finns vittnesmål om att det var tyst i livbåtarna. Få sade något och känslan av skam ska ha infunnit sig i takt med att jämmerropen från de som frös ihjäl i vattnet tystnade.