efterforskningen om den från Titanic överlevande John Charles Asplund
Efterforskningens delar
Titanicmannen, del 72 – Svar från USCG
Amerikansk hjälpsamhet.
Rekommendationen från National Archive var ju att kontakta US Coast Guard (USCG) som håller vissa arkiv över sjömän. I mitten av mars postades min förfrågan och knappt en månad senare kommer det tvåsidiga personliga svaret.
;)
;)
Även om USCG inte hittat John Charles är min glädje ändå stor över den hjälpsamhet som uppvisas. Någon har engagerat sig, brytt sig, tagit reda på och skrivit ned konkreta tips om var jag ska fortsätta leta. Och allt utan minsta avgift, utan betalning, från det med svenska ögon sett mest kommersialiserade landet i världen.
När jag så läser brevet och den 13-sidiga bilagan med 13 arkiv att tillfråga, förstår jag vilket hästjobb det måste vara att ha överblick över den amerikanska administrationen över 100 år. National Archive synes finnas på initialt nio orter. Därefter kommer indelningar på längden och tvären i en oändlig struktur.
Nästa förfrågan är sänd till National Arhcive i Washington. Kanske är det i svaret på denna vi får veta vad John Charles gjorde 1917-1918, om han var med på den båt som torpederades, om han åter upplevde skräckdygn på det hav som 1912 var nära att ta hans liv.
Hoppet står till den bevisade Amerikanska hjälpsamheten.
Titanicmannen i PLF-nytt
Oväntad uppmärksamhet.
I Oskarshamn finns en förening vid namn Person- och Lokalhistoriskt Forskarcentrum Oskarshamn. Föreningen är en av Sveriges största i sin nisch och ger bland annat ut CD-skivor med födslar, vigslar och dödsfall omfattande cirka 4,4 miljoner poster i en databas.
Föreningen har genom en av sina medlemmars försorg uppmärksammat efterforskningen av Titanicmannen. I deras medlemstidning, som ges ut i en upplaga av 1900 exemplar, ägnas hela första sidan samt ytterligare fyra och en halv sida åt Titanicmannen.
Innehållet baseras på den sammanfattning av berättelsen om Titanicmannen såsom den var känd i juni 2010 i samband med minutställningen på Psykiatriska Muséet i Västervik. Som återkommande läsare känner till har nya fynd gjorts sedan dess.
Som ivrig anhängare av idén om att ju fler som känner till en företeelse, ju fler kan bidra till företeelsen, ser jag här möjligheten att någon av de 1900 läsarna av medlemstidningen kan ha någon liten pusselbit i jakten på John Charles livsöde.
I en direkt riktad uppmaning till dem passar jag på att säga – tveka inte att höra av er antingen genom en kommentar till detta inlägg eller genom någon av kontaktvägarna som visas här
Från morse till tweets
Iscensättning 99 år efter verkligheten.
Tänk om John Charles visste, tänker jag när jag nås av uppgiften att den 15:e april 2011 har Titanics telegraferade nödrop på minuten 99 år senare återutsänts som tweets på Twitter. Det var The Maritime Museum of the Atlantic som från klockan 23:55 (ADT, Atlantic Day Time) den 14 april 2011 sände ut de meddelanden som utväxlades på det stora kalla havet.
Titanic hade den för tiden mest moderna utrustningen för telegrafi som gick att uppbringa. Det är som en hyllning till teknologin att innehållet i de morsekodade meddelandena exakt 99 år senare ska återupprepats i den för samtiden moderna teknologin med Twitter.
Meddelandena natten mellan den 14:e och 15:e april kom att sändas med hash-taggen #ns_mma av ns_museum. För den som i efterhand vill läsa meddelandena nås de på denna länk
För den som önskar finna flera aktiviteter på Twitter inför Titanics 100-års-minne kan man lämpligen följa @RMS_Titanic_Inc eller hash-taggen #Titanic.
Som sagt, tänk om John Charles och hans kumpaner i livbåten kunde ana vad vi skulle företa oss 100 år senare.
Titanicmannen, del 71 – Svar från NPRC, ånyo
Nära.
I del 52 berättar jag om det svar National Personnel Records Center gav på min förfrågan angående John Charles tjänstgöring i första världskriget. Det svaret kom från den militära delen av NPRC. De hittade honom inte. Nu har svar kommit från den civila delen av NPRC. Med spänning öppnar jag kuvertet och läser första stycket med allt gladare min. De har hittat en John Asplund!
När jag så beskådar det bifogade utdraget ur något register finner jag en John Asplund som 1904 och 1905 skulle ha tjänstgjort på ett fartyg. Att John Charles som 15-åring skulle ha jobbat på amerikanska fartyg må bedömas som orimligt. Nära, men ändå inte.
Att NPRC har sökt igenom register från 1939 fram till dags dato är den sorts vänlighet som en efterforskare gläds åt. Dessutom får jag tips om att vända mig till den militära delen av NPRC, med tillägget om det möjligen var så att John Charles hade tjänstgöringsnummer 000020227. Nu vet ju inte civila NPRC att jag redan tidigare försökt med militära NPRC, utan något napp.
Nu återstår väntan på det utestående svaret från USCG – National Maritime Center, i Martinsburg, West Virginia. Jag hoppas de finner Titanicmannen, John Charles Asplund, i sina arkiv.
Boken
Titanicmannen - En oändlig efterforskande historia
Var han verkligen med på Titanic? Styrde han fartyget? Blev han galen, som det sägs? Varför? Frågorna är många när en gammal släktskröna ska klarläggas.
215 sidor
Fraktfritt inom Sverige
Föredrag
