Att få ihop en bok.
Allt grävande efter Titanicmannens, John Charles Asplunds, liv är tillräckligt mycket innehåll för en bok. En bok om grävandet, efterforskandet, letandet, pusslandet, utan att göra anspråk på att vara en avhandling med forskningsstatus. Det blir en berättelse som möjligen kan inspirera någon annan att ta tag i släktens gamla skröna och reda ut vad det egentligen handlar om eller helt enkelt en spännande läsning om ett märkligt livsöde.
Utkast utskrivet.
Hittills föreligger 120 sidor i läsvänligt A5-format. Justeringar och omflyttningar tillhör vardagen. Funderingar på om bilder ska vara inlemmade i textmassan eller om de ska ingå i ett eget bildblock i mitten av boken är sådana ställningstaganden som jag aldrig ställts inför tidigare. Jag har aldrig satt samman bok. Jag är nybörjare och med det följer alla nya lärdomar en nybörjare kan erövra.
Nästa uppgift blir att skapa en kronologi, en stadig struktur, längst bak i boken, som läsaren kan ha att hålla sig i när detaljerna och relationerna går på djupet.
Bland nyheterna, som kommer längre fram här på titanicmannen.se, hör att jag fått kopia på det sista brevet som John Charles bror, Oskar, skrev hem till sin morbror och moster, innan han blev torpederad 1940. Därutöver fortsätter sökandet i Amerika efter John Charles möjliga tjänstgöring på fartygget Finland.
När boken blir klar och vad som hinner komma med i boken och hur det slutligen kommer att se ut är det ingen som med exakthet vet ännu, inte ens jag.
