Det är i Västervik det händer.

Miniutställningen om Titanicmannen, min mormors kusin, har fått ett fäste, i Västervik. Den stad där han avslutade sitt liv.

Förutom att lokaltidningen, Västerviks tidning, fortfarande har artikeln om Titanicmannen kvar på sin första sida på nätupplagan, har nu turistbyrån i Västervik en annons.

Turistbyråns site, www.vastervik.com, är välfylld med allehanda nyttigheter för den som ämnar besöka ostkustens pärla. Under evenemang läser jag glad i sinnet om Titanicmannen – från skröna till verklighet.

För den som törstar efter nya fynd i efterforskningen kan jag bara säga – det kommer. Och för den som känner på sig ha någon pusselbit i anknytning till Titanic eller Titanicmannen är kontakt eller kommentar välkommet.

”Titanicmannen – Från skröna till verklighet.”

På samma dag som Nationaldagen invigdes minutställningen Titanicmannen – Från skröna till verklighet, på Psykmuseet i Västervik.

Det som en julidag 2009 började som en nyfiken undran i mitt sinne om hur det var med den gamla skrönan om mormors kusin som skulle ha varit styrman på Titanic har nu resulterat i ett verk, en utställning, en historia. Inte kunde jag tro det den sommarkväll när vi satt i soffan hemma och febrilt sökte efter vem han kunde vara, den där mormors kusin, som vi inte ens visste namnet på.

Vi kom att kalla honom Titanicmannen och så får han kallas även fortsättningsvis, även om det finns många andra män från Titanic med parallella öden.

Affisch vid entrén till museet.

Psykmuseet har mycket tillmötesgående bidragit med affischer, kontakter och idéer och en ytterligt gott samarbete.

Ingången till rummet med utställningen, före invigningen.

Invigningsdagen till ära höll ordföranden för Psykmuseets stödförening ett inledande tal och jag fick äran att klippa det blågula bandet samt hålla en kort presentation av själva utställningen.

Utställningen förklaras invigd.

Det är alldeles uppenbart att Titanic fortsätter att engagera människor, nära 100 år efter sin förlisning. Alla känner till händelsen mer eller mindre och dagligen använder vi uttryck och ord som egentligen fötts ur denna tragiska händelse. Förra veckan kunde jag höra en känd politiker säga ”Det är som att vända en Atlantångare.” Ett känt talesätt som har sitt ursprung i Titanic.

Att jag råkar ha en mormors kusin som överlevde katastrofen och lyckades överleva ända till 1943 i ett dramatiskt liv är en omständighet jag är glad för.

Det är Titanicmannen, John Charles Asplund, och berättelsen från skröna till verklighet denna utställning handlar om.

Jag ser redan nu en fortsättning.

Lokalpressen uppmärksammar.

Västervikstidningen blev intresserad av historien om Titanicmannen och jag blev intervjuad av dem. Därefter en sväng ut till Psykmuseet för fotografering.

Västervikstidningen, vt.se – 2010-05-27.

I den nya jämställda medialogikens tidevarv tog även jag foto av skribenten och fotografen, som producerade denna artikeln förtjänstfullt. Med sin insats är de ju automatiskt en del av historien om historien att klarlägga Titanicmannens livsöde.

Christoffer och Karin.

Precis som artikeln berättar är det invigning den 6:e juni av miniutställningen om Titanicmannen, min mormors kusin, John Charles Asplund, på Psykiatriska muséet i Västervik.

Läs hela artikeln på denna länk (öppnas i nytt fönster)