Amerikansk hjälpsamhet.
Rekommendationen från National Archive var ju att kontakta US Coast Guard (USCG) som håller vissa arkiv över sjömän. I mitten av mars postades min förfrågan och knappt en månad senare kommer det tvåsidiga personliga svaret.
Även om USCG inte hittat John Charles är min glädje ändå stor över den hjälpsamhet som uppvisas. Någon har engagerat sig, brytt sig, tagit reda på och skrivit ned konkreta tips om var jag ska fortsätta leta. Och allt utan minsta avgift, utan betalning, från det med svenska ögon sett mest kommersialiserade landet i världen.
När jag så läser brevet och den 13-sidiga bilagan med 13 arkiv att tillfråga, förstår jag vilket hästjobb det måste vara att ha överblick över den amerikanska administrationen över 100 år. National Archive synes finnas på initialt nio orter. Därefter kommer indelningar på längden och tvären i en oändlig struktur.
Nästa förfrågan är sänd till National Arhcive i Washington. Kanske är det i svaret på denna vi får veta vad John Charles gjorde 1917-1918, om han var med på den båt som torpederades, om han åter upplevde skräckdygn på det hav som 1912 var nära att ta hans liv.
Hoppet står till den bevisade Amerikanska hjälpsamheten.