efterforskningen om den från Titanic överlevande John Charles Asplund

Efterforskningens delar

Del 92, Svaret från NARA

Postal fördröjning.

Direkt efter förra svaret från NARA (National Archives and Records Administration), den 30 mars, angående hur det var med John Charles sjömansliv ombord på Cabegon, fick jag erbjudande om NARA’s fortsatta hjälp. Min fråga blev då omgående, per e-mail, om det var så att John Charles Asplund fanns med på besättningslistan för USAT Finland den 28 oktober 1917.

Jag väntade och väntade och väntade och inget svar kom. Svaret lät vänta på sig.

Den 30 maj kom så ett pappersbrev i det som fortfarande kallas brevlåda. Pappersbrevet var daterat den 12 april och hade varit någonstans mellan den 12 april och den 30 maj. Kanske hade det rest på de sju haven precis som John-Charles gjorde. Kanske hade det blivit liggande i något undangömt hörn på US Mail eller den numera Svensk-Danska Posten. Ingen vet.

I det försenade pappersbrevet förklarar NARA detaljerat att det är fullt möjligt att besättningslistan finns i någon av de fem kartongerna som innehåller dokument från USAT Finland. Dock verkar det vara så att dokumenten är spridda i oordning i kartongerna varför de hjälpsamma arkivarierna på NARA rimligen inte kan leta igenom allt. De ber om ursäkt och förklarar på det allra hövligaste vis hur välkommen jag är till College Park i Maryland för att själva leta i de fem kartongerna.

Till sist erbjuder de möjligheten för mig att hyra en forskare som letar igenom kartongerna för min räkning, om jag nu inte skulle ha möjlighet att besöka Maryland. De visar på en lista med professionella forskare som kan göra jobbet.

Det finns fem kartonger i College Park, Maryland, USA, som kan ha svaret på om det var så att John Charles var med på USAT Finland den 28 oktober 1917, när dess skrov blev uppslitet i fören på babords sida av en tysk torped. Om John Charles var med då är det ett faktum att han fick vara med om något som liknar de hemska upplevelserna från Titanic. Däri kan en del av förklaringen ligga till hans sedemera psykiska ohälsa samtidigt som det förklarar momentet om “Finland” i skrönan.

Nu är frågan om jag själv eller någon annan ska leta i fem kartonger.

läs mer

Del 91, S/S Finland gäckar

Uppdykaren.

Utifrån den del i skrönan som säger att “John Charles skulle ha tjänstgjort på Finlands sida i ett krig”, har jag tidigare fört fram teorin om att John Charles skulle ha tjänstgjort på fartyget S/S Finland under första världskriget. Teorin styrks av datum för John Charles tjänstgöringsintyg och datum för S/S Finlands färder, som jag berättat om i del 65 och 67. Bevis för att John Charles verkligen var ombord på S/S Finland saknas dock alltjämt.

S/S Finland var ett ångfartyg tillverkat år 1902 i Pennsylvania, USA. Hon var 182 meter lång och tog 1537 passagerare och gick före första världskriget mestadels mellan New York och Europeiska hamnstäder.


S/S Finland.

Samma år som Titanic förliste, 1912, hölls Olympiska Spel i Stockholm, och det blev S/S Finland som fick äran att transportera de amerikanska idrottsmännen till den svenska huvudstaden. Den Amerikanska Olympiska Kommittén chartrade helt enkelt fartyget för ändamålet.

Fem år senare ska S/S Finland, då med militära benämningen USAT Finland, komma att träffas av den tyska torpeden utanför Frankrikes kust den 28 oktober 1917. Hon bogseras till Brest för att reparera de omfattande skadorna.


Varvsarbetare poserar i Finlands skadade skrov 1917.

S/S Finland går därefter åter i militär tjänst och fraktar amerikanska soldater mellan kontinenterna.


S/S Finland med hemvändande soldater år 1919.

Efter första världskriget återgår S/S Finland till ordinarie civil tjänst och kommer från april 1920 till mars 1923 att gå på rutten mellan new York och Antwerpen.

Antwerpen känner vi igen som den hamn där Titanicmannen, John Charles Asplund, dyker upp i början av 1923 i ett förvirrat tillstånd efter att ha smugglat sig ombord på en ångare i Portland. Portland är en hamnstad cirka 400 km norr om New York och det torde vara fullt möjligt att S/S Finland skulle ha kunna angjort Portland på sin väg från New York till Antwerpen. Om så är fallet finns en alternativ teori till avsnittet om “Finland” i skrönan.

S/S Finland dyker upp överallt och gäckar mig i efterforskningen.

läs mer

Senaste bilderna av Titanic

Föreläsning i Stockholm.

Tisdagen den 30 maj, på Vasamuséet i Stockholm föreläser och presenterar arkeologen James Delgado sin två- och tredimensionella kartläggning av Titanics vrak.

Ett unikt tillfälle att lära sig mer om det legendariska skeppet.

läs mer

Del 90, Den engelska passagerarlistan

Originalbevis.

Med den ständiga digitalieringen och publiceringe av historiska dokument följer att redan kända fakta kan studeras i originalhandling. Vi vet att John Charles färdades från Esbjerg till Parkestown, vilket är i Harwich för att därefter med tåg bege sig till Southampton och Titanic. När nu den engelska passagerarlistan finns tillgänglig ska den komma att bekräfta och tillföra fakta.

Överst kan vi se att passgerarlistan avser främlingar som gått ombord i Southampton med White Star Line mot New York. Beteckningen Transmigrants betecknar “främlingar (andra än första klass passagerare) som ankommit till United Kingdom med en förbetald biljett och försäkran om att de ska fortsätta till platser utanför United Kingdom”.

Näst längst ned finner vi “Johan Asplund” med biljettnummer 350054 registrerad som varande 23 år i tredje klass.

I kolumn 6 ser vi överst Sweden med texten Dane under, vilket kan vara ett förtydligande att passagerarna på listan är svenskar som åkt över Danmark. Av kolumn 7 framgår det att passagerarna ankommit till United Kingdom i Harwich med rederiet United Steamship Company, som var danskt och en föregångare till dagens DFDS.

läs mer

Böckerna

Titanicmannen - En efterforskande historia

2012
Kr79
  • bokomslag
  • 142 sidor

  • Fraktfritt inom Sverige

Föredrag

foredrag_1-290x300I föredraget Titanicmannen – från skröna till verklighet berättar Jerker ackompanjerad av bilder under cirka en timma om John Charles minst sagt märkliga levnadsöde.