Nio dagars ledighet.

Från del 54 vet vi att John Charles rymde från pansarskeppet Thule den 22:e juni 1911. Midsommarafton inföll år 1911 den 23:e juni, som råkade vara en fredag. Det var först efter 1953 som midsommarafton ändrades till att alltid vara på en fredag. John Charles rymde alltså en torsdag.

Fartygschefen på pansarskeppet Thule skriver ”Till chefen för underofficers- och Sjömanskårerna i Karlskrona” först den 26:e juni följande:

”Jämlikt Regl. för marinen Del II §§ 164 o 176 mom 1 får jag härmed vördsamt anmäla att Vpl. No. F130 224/10 Asplund, 175 225/10 Karlsson och 240 227/10 Nilsson äro att anse såsom rymmare fr.o.m. den 25 juni kl. 10 e.m. H.M. pansarbåt Thule Hårsfjärden den 26 juni 1911.
Fartygschef”

John Charles anses alltså som rymmare först söndagen 25:e juni klockan 10 på kvällen. Han är inte ensam rymmare från Thule som vid tillfället befann sig på Hårsfjärden – en plats som 71 år senare skulle vara scenen för ubåtsjakt. Hårsfjärden användes på den tiden som ankringsplats för flottans större pansarskepp, långt innan nuvarande Berga örlogsbas blev verklighet.

Titanicmannen synes ha varit från skeppet över hela midsommarhelgen, kanske levde han loppan på någon Hårsfjärden närliggande dansbana, eller begav han sig på galej till storstan.

Den 3:e juli skriver så åter fartygschefen ”Till chefen för underofficers- och Sjömanskårerna i Karlskrona” följande:

”Jämlikt Regl. för Marinen Del II § 164 får jag härmed vördsamt meddela att såsom rymmare anmälda värnpliktige n:r 130 224/10 Asplund, 175 225/10 Karlsson och 284 224/10 Swartz återkommo ombord den 1:a juli kl. 3 em. H.M. Pansarbåt Thule Hårdsfjärden den 3/7 11.
Fartygschef”

Thule ligger alltså kvar på Hårsfjärden, åtminstone ända fram till 3:e juli, som var en måndag. John Charles uppges återkomma lördagen den 1:e juli. Förutom han själv återvänder även en av de andra rymmarna som fartygschefen skriver om den 26:e juni. Dessutom återkommer ytterligare en värnpliktig från rymning, vilket förstärker bilden av att rymningar inte på något vis var ovanliga. Den 1:e juli har John charles varit på rymmen i nio dagar. På nio dagar kan det hända mycket i Titanicmannens liv, har vi lärt oss.

Nya fynd i Krigsarkivet.

Krigsarkivet bjuder på en utomordentligt god service. Allt finns katalogiserat, fötecknat med ordning och reda. Det jag själv behöver lägga till är tid – tid att leta i volymerna av dokument som serveras mig. Varje bok, mapp eller bunt är som att öppna en skattkista där vad som helst kan tänkas finnas.

Vid detta tillfälle finner jag att John Charles Asplund verkligen blev avpolleterad till flottans sjukhus från pansarskeppet Thule i december 1910. Fartygschefen har skrivit till Chefen för underofficers- och sjömanskårerna i Karlskrona.

Fartygschefen skriver:
”Härmed får jag vördsamt meddela att Vpl. n.r. F130 224/10 Asplund under den 6 dennes afpolletterats till flottans sjukhus med kost och likvid ombord t.o.m. samma dag.
Asplund afpolleteras på grund af sjukdom, som han utan självförvållande ådragit sig under tjänstgöring.
Förhållnings- och beklädnadsbok bifogas H.M. Thule Karlskrona den 7 december 1910.
Fartygschef”

Då Thules hemmahamn var Karlskrona antar jag att flottans sjukhus i Karlskrona avses. I andra sammanhang brukar det uttryckligen stå om avpolleteringen avser t.e.x flottans sjukhus i Stockholm.

Härifrån skulle jag kunna gräva ett steg vidare och gå igenom journalerna från flottans sjukhus i Karlskrona för att finna Titanicmannen och möjligen se vari hans sjukdom bestod. Volymerna är många och stora. Jag avvaktar då jag redan nu vet att han kom tillbaka till Thule och blev ånyo avpolleterad till sjukhus den 27:e juli 1911.

Ytterligare fynd.

Från del 56 vet vi att i John Charles avlöningsbok, folio 260, finns en hänvisning till folio 316. Denna folio är funnen och kompletterar genom att visa upp ytterligare en avlöningsbok som delvis täcker samma tidsperiod som nummer 260. I folio 316 noteras det att ”aflöningen påbörjad den 13/12”, vilket syftar på år 1910, att jämför med folio 260 där avlöningen påbörjas 22/11 år 1910.

Följande noteringar är införda för år 1911 i folio 316:
Jan 31, Tvättning af kläder, kontant
Feb 15, Kontant, tvättning
Feb 29, Kontant
Mars 15, Kontant
Mars 31, Kontant
Tvätt
Tvätt
Tvätt
Tvätt
Tvätt
Maj 15, Kontant
Maj 31, Kontant
August, 30, Kontant Verif Nr 307

Den sista noteringen, i rött, är intressant då datumet Augusti 30 är cirka en månad efter det att han avpolleterats på flottans sjukhus i Stockholm. Kan det innebära att han vistats en hel månad på sjukhus eller att han avlönats i efterhand på något vis?

Att John Charles inte var ensam att rymma den 22:e juni 1911 bevisas ytterligare då följande almänna dokument påträffas.

”Chefen för underofficers- och sjömanskårerna får härmed anhålla, att i bilagda handlingar omförmälda beväringsmän måtte blifva allmänneligen efterlysta och, därest de anträffas, varda i vakten å Kungl. Skeppsholmen inställda. Sedan kungörelse om efterlysning blifvit utfärdad, torde ett exemplar däraf få förväntas. Stockholm den 22. juni 1911”

Det visar sig att den 22:e juni var dagen för midsommaraften år 1911. John Charles ville som 22-åring uppenbarligen inte vara ombord på ett pansarskepp över midsommar.