efterforskningen om den från Titanic överlevande John Charles Asplund
Efterforskningens delar
Titanicmannen, del 70 – Moder Augustas bo
Sönerna och underskottet.
Blott tre dagar efter att moder Augusta Asplund avlidit upprättas bouppteckning den 8:e juni 1939. Två dagar därefter begravs Augusta Asplund och den 11:e juni gör Oskar ett besök hos John Charles på sjukhuset, där sjukjournalen förtäljer ”Besök av en broder, ingen reda med honom, svarade ej på tilltal.” Oskar var nog redan införstådd med att John Charles aldrig skulle bli bra igen, vilket framgår av hans brev ett år senare till morbror Otto. Med sin förmodade insikt uppkommer frågan om vad han säger till John Charles när moder Augusta är både död och begraven. Vad får John Charles veta och vad är hans reaktion? Att John Charles hade en god relation till modern kan vi ana.
Augustas frånskilde man, Johan August Asplund, var sedan 17 år död. Hennes äldsta son, Karl-alfred, var försvunnen i Amerika. Mellansonen, John Charles, var sedan 16 år intagen på Västerviks hospital och yngste sonen, Oskar, levde ett liv till sjöss. Det är mot bakgrund av denna familjesituation bouppteckning upprättas cirka tre månader före andra världskrigets utbrott.
Hela Augustas bouppteckning återfinner vi på Landsarkivet i Vadstena.
Bouppteckning
År 1939 den 8 juni förrättades av undertecknade bouppteckning efter fru Augusta Asplund, född den 16 april 1864 och senast boende å nr 1 i kvarterar Gasellen i Oskarshamn, vilken avlidit den 5 juni 1939 och såsom dödsbodelägare efterlämnat barnen:
1:o/ Karl Asplund, vistande å okänd ort i U.S.A.
2:o/ John Asplund å S:ta Gertruds Sjukhus i Västervik, samt
3:o/ Sjökaptenen Oskar Asplund i Skanör.
Vid förrättningen inställde sig sjökapten Oskar Asplund personligen. För å okänd utrikes ort vistande Karl Asplund samt för å S:ta Gertruds sjukhus intagne sinnessjuke John Asplund inställde sig fattigvårdssysslomannen Gustaf Svärdh, vilken förklarade sig åtaga sig godmanskap för dem, därest så skulle erfordras.
Boet uppgavs under edlig förpliktelse av kapten Oskar Asplund samt antecknades och värderades sålunda:
Tillgångar:
Innestående i Svenska Handelsbanken å motbok nr 1446 161:38
Kontant 31:-
Från begravningskassa 200:-
Pension 34:10
Möbler: soffa, säng, byrå, 4 mindre bord, 4 stolar, komod och 1 skänk, gardiner, mattor och div. prydnadssaker 25:-
I köket: Div. köksattiraljer m.m. 5:-
Nysilver: 1 duss skedar, 1/2 duss gafflar och div. 8:-
1 duss matknivar och div porslin samt linne 5:-
Summa: 472:48
Skulder:
Begravningskostnaderna 900:-
Brist i boet 427:52
Att allt vad till förestående bo hör blivit rätt uppgivet och icke något med vett eller vilja dolt eller utelämnat, betygar under edlig förpliktelse
Oscar Asplund
=============
Vid förrättningen närvarande:
Gustaf Svärdh
=============
Sålunda förrättat och tillgångarna efter bästa förstånd värderade, betyga
Arne Lundgren Johan Singren
Notabelt i denna bouppteckning är att sonen Karl Alfred Asplund tas upp såsom dödsbodelägare då hann ännu ej är dödförklarad, trots att ingen tycks veta var han är. Detta möjliga förbiseende ska komma att få sin upplösning senare i historien.
Det framgår också med all tydlighet under vilka knappa ekonomiska omständigheter moder Augusta levde, då hennes tillgångar inte ens täckte begravningskostnaderna på 900 kronor, motsvarande drygt 23-tusen i dagens penningvärde.
Min mor berättar att år 1937 har hon varit på besök hos Augusta, med sin mor – min mormor, Elin. Vid det tillfället hade Augusta en papegoja vid namn Klara som hon fått av någon av sina sjöfarande söner, troligtvis Oskar. I bouppteckningen, två år senare, ovan kan vi notera att någon papegoja ej ingår. Vidare berättas att den väggklocka min mormor innehaft, och som min morbror nu har, fick min mormor efter Augustas död.
Kvar av familjen Asplund finns endast de tre sönerna, varav en är försvunnen.
Titanicmannen, del 69 – Fadern och bröderna och havet
En familj till sjöss.
Allt tydligare framgår det att familjen Asplund var snarast hemmastadda till sjöss. Dock gällde det inte moder Augusta, som enligt uppgift fick utöka försörjningen med att sy kläder åt andra.
John Charles fader, Johan August Asplund, skrevs med nummer 1174 in i Oskarshamns sjömanhus redan 1877, 12 år innan John Charles föddes. Johan August gör en oändlig mängd sjöresor. År 1907 finner vi honom mönstra på skonerten Adam i Oskarshamn som matros. Den 14:e augusti är det dags för avmönstring i Oskarshamn med en avlöning på hela 55 kronor. Nästa registering sker den 8:e oktober 1907 då han mönstrar på den norska skeppet Sterling, från Kristiania, i Oskarshamn, som matros. I kanten noteras ”resa till afrika och vidare ett år”. Johan August var redan skild sedan länge från Augusta och reste uppenbarligen jorden runt. Den 30/12 1913 blir Johan august avförd från Oskarhamns sjömanhus på grund av ”bristande sjötjänst”.
Den äldre brodern, Karl Alfred, emigrerade som vi redan vet år 1907 till Amerika. Han skrevs in i Oskarshamns sjömanhus den 18:e juli 1902 med inskrivningsnummer 4406. Förutom de tidigare sjöfärderna som framgår av del 55, finner vi att Karl Alfred mönstrade på briggen Emilie, i Oskarshamn den 16:e augusti 1905, med inskrivningsnummer 4406, som jungman. Den 15:e november återkommer han till Oskarshman och avmönstrar där. Den 4:e augusti 1910 noteras han som avförd i Oskarshamns sjömanshus, med noteringen ”för bristande sjötjänst”, vilket förefaller naturligt då han varit emigrerad sedan tre år tillbaka.
John Charles lillebror, Oskar, ska även han bli sjöman. Som 20-åring skrivs han in i Oskarshamns sjömanshus den 11:e juni 1909. Samtidigt mönstrar han, med inskrivningsnummer 5273, på briggen Trio, från Östhammar, i Oskarshamn. Fem månader därefter mönstrar han av i Rostock, tyskland, den 20:e november.
Från inskrivningen i sjömanshuset kan vi också utläsa att hela hans namn är Arvid Wilhelm Oskar. Han tog styrmansexamen den 29:e maj 1915 och sjökaptensexamen den 27:e maj 1916. Han kom att få hela 24 års erfarenhet av sjöliv som kapten innan torpeden avslutar hans liv 1940.
Oskars vidare sjöfarter under 1910-1912 visar sig vara följande:
-1910, 15:e april, påmönstring Oskarshman, som jungman, på barkskeppet Greta, från Bergkvara
-1911, 5:e januari, avmönstrar i Karlskrona från barken Greta
-1911, 3:e april, påmönstrar som lättmatros på barken Greta
-1911, 17:e juni, avmönstrar från barken Greta, i Kalmar
-1911, 29:e juni, påmönstrar i Oskarshamn, som lättmatros på skonskeppet Mathilda, från Oskarshamn.
-1911, 15:e november, avmönstrar i Oskarshamn, från Mathilda
Familjen Asplunds relationer till havet präglar deras liv. Fadern torde av antalet registreringar i sjömanshusen närmast ha levt till sjöss under hela sitt liv. John Charles överlevde havet 1912, medan för Oskars del blev havet hans ättestupa.
Titanicmannen, del 68 – John Charles tidiga sjöfarande
18-åringen går till sjöss.
Genom att gå igenom de sjömanböcker som finns från Oskarshamns sjömanshus kan vi skapa en bild i kronologisk ordning av John Charles tidiga liv på sjön. Hans äldre broder Karl Alfred har redan 1905 gått till sjöss och hans yngre broder Oskar ska komma att gå till sjöss 1909.
Som 18-åring mönstrar John Charles Asplund den 4:e april 1907, med inskrivningsnummer 4934, på ångaren Nora, i Oskarshamn, som kock. Tre månader senare, den 6:e juli, mönstrar han av åter i Oskarshamn med en avlöning på 25 kronor vilket i dagens penningvärde motsvarar drygt 1100 kronor.
Den 21:e augusti mönstrar han på skeppet Canton, från Malmö, i Oskarshamn, som jungman. Någon vecka före jul, den 19:e december mönstrar han av samma skepp i Aarhus med 30 kronor på fickan.
Nu dröjer det ända till den 29:e april 1908, när vi finner honom mönstra på skonaren Wasa, från Figeholm, i Figeholm, åter igen som jungman mot en ersättning av 38 kronor, för att avmösnstra i Ystad på självaste midsommarafton den 23:e juni.
Den 22:e juli 1908 mönstrar John Charles på ångaren Öresund, från Helsingborg, i Oskarshamn, som jungman. Exakt tre månader därefter, den 22:e oktober mönstrar han av i Helsingborg. Avlöningen för denna resa blev 38 kronor motsvarande nästan 1400 kronor i dagens penningsvärde.
Som vi redan känner till mönstrar han på briggen Frida, i Västervik, den 28:e april 1909. I över ett halvår tjänstgör han på Frida för att den 4:e november mönstra av i Västervik.
27:e april 1910 har John Charles stigit i graderna och mönstrar på ångaren Ariel, i Oskarshamn, såsom lättmatros. För Ariel noteras speciellt ”utrikes fart”. I dryga två månader tjänstgör han ombord för att den 30:e juni avmönstra i Ystad med hela 45 kronor, motsvarande strax över 2000 kronor i dagens penningvärde.
Vi vet sedan tidigare att den 22:e november 1910 påbörjas John charles avlöning på pansarskeppet Thule, med hemmahörighet i Karlskrona. Frågan är vad han gjorde under tiden juli till november detta år.
Från 18 till 21 års ålder har John Charles gått från kock, via jungman till lättmatros genom att arbeta på de sex olika fartyg, vi funnit sjömanböckerna. På pansarskeppet Thule vet vi redan att han slutligen 1911 noterades som signalmatros. Han hade ett liv till sjöss, som med alla sannolikhet gav honom kunskaper om sjön och sjöliv. Vad han då inte visste var att han skulle komma att ha nytta av sina erfarenheter när den stora fartygskatastofen med världen första osänkbara skepp skulle komma att ske i aprilnatten år 1912.
Titanicmannen, del 67 – Den finländska teorin
Datering som styrker teorin.
I del 65 beskriver jag teorin om att John Charles skulle kunna ha varit besättningsmedlem på USAT/USS Finland 1917-1919. En tjänsteman på National Archive vill hjälpa till att finna Mr Asplund.
Tjänstemannens svar kommer och med spänning klickar jag på mailet för att läsa:
”I have completed my search of our records and located a Certificate of Service Issued to Mr. Asplund for February 7, 1918 in New York.
This certificate was located in Record Group 41, Records of the Bureau of Marine Inspection and Navigation (Records of Certificates Issued to Life-boatman and Able Seaman, 1915-1935.
I examined our muster rolls for the USS FINLAND and was unable to locate any listing of Mr. Asplund on the ship. This tells me he was probably aboard the vessel when it was under the operation of the Army.”
Det finns alltså ett tjänstgöringsintyg daterat 7:e februari 1918, som intygar att John Charles tjänstgjort som sjöman (livbåtsman eller olicensierad sjöman).
Av USAT Finlands historia vet vi att hon blir torpederad 28:e oktober 1917, varpå hon lagas i Frankrike. Den 5:e januari 1918 återkommer USAT Finland till New York, för att först en dryg månad senare, den 10:e februari åter bege sig ut till sjön med destination Europa. Under den tid som USAT Finland ligger i New York får John Charles ett tjänstgöringsintyg.
För att kartlägga tiden före 5:e januari 1918 får jag av arkivtjänstemannen två adresser att tillskriva för att framkalla ytterligare fakta om John Charles förehavanden under första världskriget.
Tänk om John Charles verkligen var med om torpederingen av USAT Finland, tänk om han åter en gång fick uppleva hur stäven på ett fartyg krossas. Den första gången av ett isberg, den andra av en torped. Tänk om.
Boken
Titanicmannen - En oändlig efterforskande historia
Var han verkligen med på Titanic? Styrde han fartyget? Blev han galen, som det sägs? Varför? Frågorna är många när en gammal släktskröna ska klarläggas.
215 sidor
Fraktfritt inom Sverige
Föredrag
